Blogginlägg

Covers: Lasse Lindbom Band

Postad: 2011-04-01 07:57
Kategori: Cover-skivor

LASSE LINDBOM BAND: Nineteen & the sixties (Parlophone, 1979)

Den svenska popgruppen Landslaget splittrades 1978 och dess ledare Lasse Lindbom inledde omgående en solokarriär med albumet ”Laglös” (1979) som första skiva i eget namn. Men bara några månader senare gjorde han tillsammans med sitt band sin första skiva som Lasse Lindbom Band fast egentligen ville han kalla bandet Nineteen & the Sixties på den här skivan, med tanke på det 60-talsinfluerade urvalet av låtar. Det blev istället den naturliga titeln på skivan istället.
   Jag läser pressreleasen om skivans förutsättningar: ”Att hämta mer parten av låtarna ur Sparetime Occupations repertoar. Det var Lasses eget 60-talsband som spelade på Stockholms ungdomsgårdar under åren 1965-68”.
   Bandet som vid den här tidpunkten förutom Lindbom innehöll Ingemar ”Sture” Dunker, trummor, ”Nane” Kvillsäter, gitarr, och ”Bille” Billner, gitarr, som det bokstavligen stod på skivomslaget. Det här bandet skulle snart förändras och utökas med Niklas Strömstedt och så småningom utvecklas till en institution i svenskt popliv. Inte som ett utpräglat coverband utan med huvudsakligen originalmaterial. På album som ”Tärningen är kastad” och ”Romantisk blackout” samtidigt som de turnerade flitigt.
Senare på 80-talet tog Lindbom upp den röda tråden med coverlåtar men kallade bandet då för The Husbands.
   Mest känt blev Lasse Lindbom Band när de på hösten 1979 dök upp på Ulf Lundells nya skiva ”Ripp rapp” och sedan till viss del blev hans kompband på den höstens turné. Vad som fick Lundell att välja Lindbom och det här bandet var faktiskt soundet i allmänhet på den här coverskivan från maj 1979 och i synnerhet just på Dylan-låten ”Like a rolling stone”.
   Det är ingen märkvärdig samling coverlåtar på den här skivan. En lättsam och snäll blandning av pop-, soul- och lite r&b-låtar. Lasse, som genomgående sjunger, har ingen typisk blues- eller soulröst och är betydligt bättre i de poppigare låtarna. Men soundet på skivan är, som Lundell mycket riktigt uppfattade det, hantverksmässigt perfekt och bandet spetsas med både gitarristen Janne Andersson och gitarristen/munspelaren Mats Ronander på några spår. Som ökar på energin högst märkbart.
   Mediokra Chuck Berry- och Buddy Holly-covers blandas med små popmästerverk som ”When you walk in the room”, ”Anytime at all” och ”Hang on Sloopy”. Men bandet lyckas också överraskande bra med sin version av The Whos rockiga “The kids are alright”. Och skivans enda originallåt, ”You were laughing too”, är också en perfekt poplåt med små dansanta inslag.

Låtarna:
Sid 1
1. Doo wah diddy diddy (Jeff Barry/Ellie Greenwich)
1963. The Exciters. Hit: Manfred Mann (1964). Låttiteln är felstavad här, rätt ska vara "Do wah diddy diddy".
2. Too many fish in the sea (Eddie Holland/Norman Whitfield)
1964. Hit singel med The Marvelettes.
3. When you walk in the room (Jackie DeShannon)
1963. Singel med låtskrivaren. Hit: The Searchers (1964).
4. Too much monkey business (Chuck Berry)
1956. Chuck Berry-singel.
5. Anytime at all (John Lennon/Paul McCartney)
1964. Från Beatles album "A hard day's night".
6. Not fade away (Norman Petty/Charles Hardin)
1957. Singel med The Crickets. Sångare var Buddy Holly (vars första- och mellannamn var Charles Hardin).
7. Like a rolling stone (Bob Dylan)
1965. Singel med låtskrivaren.

Sid 2
1. Roadrunner (Ellas McDaniel)
1960. Singel med Bo Diddley (Ellas McDaniel).
2. Will you still love me tomorrow (Gerry Goffin/Carole King)
1960. Singel ("Will you love me tomorrow") med The Shirelles.
3. The kids are alright (Pete Townsend)
1965. The Who på albumet "My generation". Pete Townshend är felstavad på etiketten.
4. Hang on Sloopy (Bert Russell/Wes Farrell)
1964. Original: The Vibrations. Hit: The McCoys (1965).
5. You didn't have to be so nice (John Sebastian/Steve Boone)
1965. Singel med The Lovin' Spoonful.
6. When I come home (Steve Winwood/Jackie Edwards)
1966. Singel med The Spencer Davis Group och på albumet "Autumn '66".
7. You were laughing too (Lasse Lindbom/Rävlund/Lasse Lindbom)
1979. Originallåt.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (382)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (10)
Jul (51)
Konserter (205)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Maxi12" (12)
Minns (102)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< April 2011 >>
Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30  

Siim 17/11: Tack Håkan för en alltid inspirerande artikel, gav mig också inspiration till at...

Olle Unenge 24/10: https://tommyhansson.wordpress.com/category/ciaron-bourke/...

Anders Thelin 7/10: Hej Håkan Tillhör också den exklusiva skara som har El Mirage i samlingen, inkö...

Bubbert 3/10: Bekantar mig precis med hans återföreningsskivor med Mudcrutch (2008 och 2016), ...

Wendyanne 14/09: Är ganska säker på att spelningen med King Kurt på Kolingsborg var på våren 1983...

stefan 13/09: Billy spelar bara på Marlboro Man och enligt mig så är den första versionen de g...

Janne Lennell 2/09: Lipstick.. och Have...är ju en fantastisk avslutning på första sidan...

Janne Lennell 2/09: The Vanjas (som jag såg förra året på Rosengrens) i all ära..men The Magnettes s...

Bubbert 26/08: Wow, Caroline Giertz från TV7:s flummiga spökprogram!...

Anders 24/08: Är det månne Motors som ligger på parkettgolvet?...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.