Blogginlägg

Från "Imagine" till en lerig rugbyplan

Bilder: Carina Österling
IBLAND HÄNDER DET NÄR MAN MINST ANAR DET. I söndags stod vi på ett familjepräglat Bonfire-arrangemang vid Richmond Athletic Grounds rugbyplan och väntade på fyrverkerier ackompanjerade av historiskt kända musikallåtar. De vuxna drack mulled wine och försökte hålla värmen och de yngre barnen for omkring bland hisnande attraktioner på ett tillfälligt nöjesfält medan den leriga rugbyplanen låg öde.
   DÃ¥ presenterades plötsligt den sÃ¥ kallade uppvärmande förakten i form av tvÃ¥ äldre gentlemän med blott tvÃ¥ akustiska gitarrer pÃ¥ en jättelik gräsplan inför ett tusental mÃ¥ttligt upphetsade Ã¥skÃ¥dare. Den ena killen presenterades som Rod Linton och en musiker som spelade pÃ¥ John Lennons "Imagine"-album frÃ¥n 1971. I den sekunden var det nog bara jag som inte ryckte pÃ¥ axlarna i publiken.
   Rod Linton? Jag försökte minnas det snurriga inneromslaget till Lennon-skivan, där namnen pÃ¥ musikerna radade upp sig, och mycket riktigt kom jag faktiskt ihÃ¥g namnet Rod Linton. Inte för att han gör nÃ¥gon mer framskjuten insats pÃ¥ skivan eller pÃ¥ nÃ¥got annat sätt gör nÃ¥got musikaliskt ovärderligt utan för att han är ett av fÃ¥ okända namn pÃ¥ skivan.
   Bland alla stjärnglänsande namn som George Harrison, King Curtis, Nicky Hopkins, nÃ¥gra Badfinger-medlemmar, Jim Keltner, Klaus Voormann var det inte sÃ¥ konstigt att Linton hamnade i skuggan fast han spelar akustisk gitarr pÃ¥ lÃ¥tarna "Crippled inside", "Gimme some truth", "How do you sleep?" och "Oh Yoko!". Men det kanske märkligaste i hela historien är att Linton sedan inspelningarna i Ascot Sound Studios (John Lennons hemmastudio) mellan 20 och 28 maj 1971 inte har medverkat pÃ¥ nÃ¥gra andra skivor eller musikaliska sammanhang av rang.
   Duon kom in pÃ¥ gräsplanen och gjorde nÃ¥gra ganska energiska versioner av "Summertime blues", "Get back" och "That's alright, mama" innan jag tröttnade pÃ¥ att anteckna mer...

/ HÃ¥kan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.