Blogginlägg

Forberts påtagliga närvarokänsla

Postad: 2015-09-29 10:34
Kategori: Live-recensioner



STEVE FORBERT
Scandic Grand, Örebro 28 september 2015
Konsertlängd: 20:00-21:44 (104 min)
Min plats: Stående snett till vänster ca 8 meter från scenen.


Med en generös repertoar ur en aldrig sinande och exklusiv sångkatalog kan man nå långt. Med en påtaglig närvarokänsla och ett läckert gitarrspel nådde Steve Forbert ännu längre på måndagskvällen i Örebro. Inledningsvis var han lite besvärad av en tystlåten, stillsam men artig publik, som inte var överdrivet stor, men med rutin och erfarenhet hanterade han den situationen perfekt. Efter närmare 40 års turnerande har han givetvis lärt sig att läsa av konsertatmosfär och efter över 100 minuters underhållning tror jag alla, både på och framför scenen, var tämligen nöjda. Det var ju trots allt måndagkväll.
   I min iver att på plats notera alla konsertlåtarna, låtlistan blev komplett (se nedan) först efter noggrann analys i efterhand, lyckades jag inte riktigt pricka in alla låtarna. Den spontana känslan efteråt var att konserten dominerades av låtar från de senaste decennierna, som inte sitter lika tydligt etsade i ryggraden på mig, men jag upptäckte att Steve trots allt spelade hälften av låtarna från sitt första album. Men konserten blev som sagt ingen nostalgitripp utan en högst relevant och aktuell konsert just nu 2015.
   Sammanfattningsvis blev det en väldigt smakfull blandning av gamla och nyare låtar, tre exklusiva aptitretare från det nya albumet som släpps nästa månad och dessutom några Jimmie Rodgers-covers som ligger Steve varmt om hjärtat.
   Med bara en akustisk sliten gitarr (som han stämde om mellan nästan varje låt), några olika munspel och en röst som har kvar sin personlighet från förr framförde Steve en lång rad sånger där han ibland fick hjälp av publiken med både allsång, fingerknäpp och handklapp. Medan han själv ivrigt kompade sig själv med fotstamp. Han får se upp med hälsporre där.
   Gitarren, som Steve hanterade med utsökt skicklighet, såg ut som den kom från Jimmie Rodgers 30-tal och några covers var också hämtade från den tiden. Då fick Steve chansen att joddla lite och ge uppmärksamhet åt en musikalisk idol som han 2002 hyllade med ett helt album, "Any old time". För att förvirra lite gjorde han på konserten en Rodgers-låt som inte finns med på den skivan, "Blue yodel #9 (beale and main)".
   Till överraskningarna hörde också en ny låt, "Breaking up with Jessica", som inte finns inspelad men framkallade en underbar allsång i publiken när det i sången stavades till flicknamnet. Och de tre smakproven från det kommande albumet "Compromised" lät ju makalöst bra redan första gången. Exempelvis "You'd See The Things That I See (The Day John Met Paul)" med sitt fina "yeah yeah" i refrängen som gav en Beatles-fantast som undertecknad känslokårar. Och det skulle senare bli fler vibbar av samma sort...
   Repertoaren och hela konserten åkte slalom genom Steves hela karriär för att rätt så väntat avslutas med "Romeo's tune", hans största hit för en artist som inte alls har haft ambitioner att tillhöra hitbranschen. Eller som den legendariske låtskrivaren Doc Pomus en gång uttryckte det om Forbert: "There's nothing wrong with you a hit record won't cure". Apropå det tillhör Forbert i min värld sedan många år skaran av klassiska amerikanska låtskrivare. "Romeo's tune" hade som avslutningslåt i huvudkonserten ett intro hämtat från Beatles, "Good night".
   "Time seemed so free", också från kommande skivan, låg så fint placerad som första extralåt. Jag brukar inte ha så uttalade favoritlåtar när jag går på konsert men roade mig innan med att skriva upp några extra önskvärda låtar i mitt anteckningsblock. Som näst sista extralåt innan den obligatoriska "rockiga" avslutningen med "You cannot win if you do not play" kom en av mina önskningar. Den mycket innerligt fina "Tonight I feel so far away from home" som blev en av många kvalificerade höjdpunkter på en alldeles utmärkt konsert denna osedvanligt trevliga måndagskväll.

Thinkin'
Autumn This Year
Rock While I Can Rock
My Carolina sunshine girl
Breaking Up With Jessica
Goin' Down to Laurel
Write Me a Rain Check
Stolen Identity
Blackbird Tune
That'd Be Alright
Make It All So Real
So Long Don't Ask Me To Stay
The Beast Of Ballyhoo (Rock Show)
Blue Yodel #9 (Beale and Main)
I Just Work Here
Rollin' Home To Someone You Love
You'd See The Things That I See (The Day John Met Paul)
What Kinda Guy
It Sure Was Better Back Then
Romeo's Tune

Extralåtar:
Time Seemed So Free
Tonight I Feel So Far Away From Home
You Cannot Win If You Do Not Play

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (382)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (10)
Jul (51)
Konserter (205)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Maxi12" (13)
Minns (102)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< September 2015 >>
Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30        

Siim 17/11: Tack Håkan för en alltid inspirerande artikel, gav mig också inspiration till at...

Olle Unenge 24/10: https://tommyhansson.wordpress.com/category/ciaron-bourke/...

Anders Thelin 7/10: Hej Håkan Tillhör också den exklusiva skara som har El Mirage i samlingen, inkö...

Bubbert 3/10: Bekantar mig precis med hans återföreningsskivor med Mudcrutch (2008 och 2016), ...

Wendyanne 14/09: Är ganska säker på att spelningen med King Kurt på Kolingsborg var på våren 1983...

stefan 13/09: Billy spelar bara på Marlboro Man och enligt mig så är den första versionen de g...

Janne Lennell 2/09: Lipstick.. och Have...är ju en fantastisk avslutning på första sidan...

Janne Lennell 2/09: The Vanjas (som jag såg förra året på Rosengrens) i all ära..men The Magnettes s...

Bubbert 26/08: Wow, Caroline Giertz från TV7:s flummiga spökprogram!...

Anders 24/08: Är det månne Motors som ligger på parkettgolvet?...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.