Blogginlägg

Inspirerad Richard Lindgren

Foto: Carina Österling
Foto: Anders Erkman
Den här recensionen publicerades ursprungligen na.se 5/9 2015.

RICHARD LINDGREN
Live at Heart/Kulturhuset, Örebro 4 september 2015

Richard Lindgren, genom åren en trogen Live at Heart-artist som dock hoppade över förra årets festival, är tillbaka i Örebro med den amerikanska singer/songwriter-traditionen i ryggraden. Stärkt av framgångarna i Italien var det en inspirerad och ovanligt koncentrerad Richard som klev upp på scenen inför en liten men andäktigt lyssnande publik.
   Under konsertens fem första låtar hade Richard sin Örebrokamrat Simon Nyberg på banjo bredvid sig innan han, som spelar i sex olika konstellationer på festivalen, var tvungen att skynda till nästa gig. Simon är ju en virtuos på sitt instrument, explosiva solon på några låtar, och bredvid Richard och hans sånger och tillsammans blev det en halv konsert av finstämd och nästan magisk karaktär. Och den andra halvan, inklusive några inspirerade mellansnack, blev inte sämre.
   40 minuters-konserter ger inte utrymme för några större utsvävningar eller överraskningar men efter sina gamla, "Five pints and a wink from Gwendolyn" och "Back to Brno", och nyare låtar, "Sundown on a lemon tree" och "A miracle like you" (skriven på Stora Hotellet i Örebro) klämde Richard in en helt ny låt.
   "Lonesome Giacomo" hade de typiska Richard Lindgren-dragen, möjligen inte tillräckligt överraskande, men lär växa med tiden. En låt som egentligen är en rocklåt med band och är redan inspelad för nya skivan. Det är ju det som är så fascinerande med en rockpoet, artist och framförallt låtskrivare som Richard Lindgren. Han kan framföra sina låtar i så många olika skepnader, gitarr, piano eller med band, och kan lätt anpassa sitt material för olika sammanhang. Vilket gör honom både flexibel och genuin på samma gång.

/ Håkan

Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...

Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Håkan Gustavsson 16/06: Vilket kul och bra initiativ! Ser verkligen fram emot lite inspiration och för...

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.