Blogginlägg från 2015-09-09

Ett gott hantverk på hög volym

Sommaren 1992 var göteborgaren Stefan Andersson det hetaste artistnamnet på en svensk scen. Som skivdebutant toppade han alla listor med slutsålda konserter som följd. I mars 1992 släpptes albumet "Emperors' day" som innehöll flera hitlåtar, bland annat "Catch the moon".


Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 22/5 1992.

STEFAN ANDERSSON
Ritz, Örebro 20 maj 1992

Det nya stjärnskottet Stefan Anderssons två kvällar på Ritz var inte överraskande utsålda hus. En stor publik, med tydligt kvinnliga inslag, som tog emot göteborgaren med öppna armar. Och gav hans tuffa rockmusik en älskvärd inramning.
   Stefans skivframgÃ¥ngar är bÃ¥de överraskande och helt väntade pÃ¥ samma gÃ¥ng.
   Det är en bragd att fÃ¥ spela in ett debutalbum pÃ¥ engelska i Sverige idag. Sedan har Stefan haft stor hjälp av influenser frÃ¥n namn som Springsteen, Mellencamp, Van Morrison och Bryan Adams för att själv bli känd.
   Tycka vad man vill om albumet, själv tyckte jag att Bryan Adams (ett namn Stefan kategoriskt undviker att nämna) skugga vilade över skivan, sÃ¥ är "Emperors' day" ett fantastiskt gott hantverk som mÃ¥r bra av hög volym.
   Välformulerade lÃ¥tar efter den hÃ¥rda rockmusikens alla skrivna regler. En ballad pÃ¥ var tredje/fjärde lÃ¥t och sÃ¥ vidare.
   Den smarta balansgÃ¥ngen gällde ocksÃ¥ pÃ¥ scen ty Stefan Anderssons liverepertoar innehöll endast lÃ¥tar frÃ¥n debutskivan fast i en annan ordning.
   En viss dynamik frÃ¥n skivan med akustisk gitarr i botten och ett flyktigt piano ovanför försvann i den täta scenmixen men kompenserades av en närhet som inte gÃ¥r att uppleva bättre pÃ¥ nÃ¥gon annan scen än just Ritz.
   Publiken fick ge sig till tÃ¥ls i 35 minuter innan allsÃ¥ngen bröt ut i "Catch the moon". Som inte gjorde ett kokande Ritz mindre svalt...
   Göteborgaren Andersson hÃ¥ller sig med ett oprövat kompband stockholmare men samarbetet pÃ¥ scen fungerade smärtfritt utan att bjuda pÃ¥ nÃ¥gra större utsvävningar.
   Det är givetvis begränsat att ge sig ut pÃ¥ turné med bara ett album i ryggen och dessutom inte spela nÃ¥gra covers. DÃ¥ tog alla lÃ¥tar slut redan efter en knapp timme och en utmattad publik orkade inte riktigt ropa in Stefan Andersson för fler extralÃ¥tar.

/ HÃ¥kan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.