Blogginlägg från 2013-02-20

Singlar#45: THE FLAMIN GROOVIES

THE FLAMIN’ GROOVIES: You tore me down (Bomp, 1975)

DEN FENOMENALT INTRESSANTA ROCKGRUPPEN FLAMIN' GROOVIES är väl kanske inte mest uppskattade för sina ljuvliga popmelodier men "You tore me down" är just den där oemotståndliga pärlan. För mig var det både överraskande, förbluffande intressant och härligt underhållande när de plötsligt, efter år som närmast garagerockband eller ett tungt powerpopband, i mitten på 70-talet levererade en så sagolik popdiamant. Låt vara lite överdrivet snäll med en kanske alltför förutsägbar refräng, för perfekta stämmor, naiva Rickenbacker-klanger och en alldeles för kort (2:35) speltid. Men "You tore me down" är en singel som känns väldigt kvalificerad på den här listan.
   Den här amerikanska popgruppen, med sina övervägande brittiska influenser, existerade sammanlagt frÃ¥n mitten av 60-talet till en bit in i 90-talet och hade naturligtvis en massa olika musikaliska ansikten, oändliga medlemsförändringar i flera kvalitetsmässigt skiftande epoker av bÃ¥de högt och lÃ¥gt. En svÃ¥r balansgÃ¥ng mellan rock'n roll, r&b, pop, country och mycket annat som kanske krävde för mycket av publiken.
   Tidigt 70-tal tuffade de till sig, ökade energin och blev mer mÃ¥lmedvetna och blev plötsligt jämförda med Rolling Stones i samband med deras sÃ¥ lÃ¥ngt mest uppmärksammade skiva, "Teenage head" (1971). Redan där stördes harmonin inom gruppen när en av huvudlÃ¥tskrivarna, gitarristen och sÃ¥ngaren Roy A Loney, lämnade gruppen och Cyril Jordan, Loneys tidigare samarbetspartner, fick en ny sidekick i Chris Wilson och tillsammans blev de än mer musikaliskt framgÃ¥ngsrika när gruppen samtidigt förflyttade sig mot poppigare omrÃ¥den och fann ny energi i England där publiken uppskattade gruppens energiska men melodiösa popmusik.
   Speciellt intresserad av gruppens musik blev Andrew Lauder pÃ¥ United Artists som förenade Groovies med Dave Edmunds som skulle fungera som producent i Rockfield-studion. Det resulterade först i sex inspelade lÃ¥tar av vilka bandet gärna sÃ¥g just "You tore me down" som en singel men Lauder tyckte "Slow death" (en överbliven lÃ¥t frÃ¥n Jordan/Loney-samarbetet) passade bättre.
   Efter ytterligare en singel, "Married women" (även den producerad av Edmunds), tappade skivbolaget intresset, bandet Ã¥kte tillbaka till USA där de hamnade i konflikt med rättvisan och Englandsäventyret rann för ögonblicket ut i sanden. Gjorde nÃ¥gra inspelningar för Capitol i USA men inget hände och bandet var mestadels inaktivt under 1973 och 1974.
   DÃ¥ träffade bandet Greg Shaw, fanzineutgivare (Bomp) och entusiast som de kände sedan tidigare, som ville bli manager Ã¥t bandet och visste att skivbolaget Sire var intresserad av deras musik. Det började med att Shaw konstruerade skivbolaget Bomp och gav ut The Flamin' Groovies-singeln "You tore me down" som första release innan Sire kunde bestämma sig. I maj/juni 1975 var Sire-kontraktet underskrivet och sedan Europaturné under sommaren innan albuminspelningen till "Shake some action" (Groovies största stund i skivkarriären) slutfördes med Dave Edmunds som producent.
   "Shake some action" släpptes 1976 och som lÃ¥t 5 pÃ¥ sidan 1 lÃ¥g "You tore me down" som den melodiska höjdpunkt den är. Men lÃ¥ten, som bandet en gÃ¥ng ville släppa redan 1972, släpptes alltsÃ¥ redan 1975 pÃ¥ singel.
   B-sidan "Him or me (what's it gonna be?)" är en cover frÃ¥n den amerikanska gruppen Paul Revere & the Raiders repertoar frÃ¥n 1967. Skriven av den gruppens sÃ¥ngare Mark Lindsey tillsammans med gruppens producent Terry Melcher. Groovies-versionen är hämtad frÃ¥n mycket senare inspelningar än a-sidan och har Cyril Jordan och Greg Shaw som producenter.
   PÃ¥ Bomp-etiketten gav powerpop-älskaren Shaw ut skivor med bland annat Iggy Pop, Venus & the Razorblades, Willie Alexander, Shoes och Romantics.

A-sidan:


/ HÃ¥kan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.