Blogginlägg från 2013-02-06

Singlar#51: TOM PETTY

Postad: 2013-02-06 07:59
Kategori: SINGLAR 100-1


TOM PETTY: American girl (Shelter, 1977)

BÅDE MUSIKALISKT OCH KOMMERSIELLT ÄR TOM PETTY numera en etablerad tungviktare i rockbranschen men 1976 var han en relativ nykomling i branschen och hans band Heartbreakers var ett duktigt men ännu inte så utpräglat personligt rockkomp. En sångare och ett band från Gainesville i norra Florida som skulle sätta sitt namn på världskartan redan inom några år, "Damn the torpedoes" (1979)och "Hard promises" (1981) är ju klassiker. Och mitten på 80-talet var de fullt etablerade för att turnera med Bob Dylan och även kompa honom. De har sedan dess växt till en institution i amerikansk rockhistoria.
   Men 1976 låg ambitionerna på en förklarligt låg och mänsklig nivå. Tom Petty hade under det tidiga 70-talet lokalt skaffat sig ett namn i grupper som The Sundowners, The Epics och till slut Mudcrutch, där fröet till det framtida Heartbreakers skulle börja växa, och otaliga spelningar över hela USA. När de var i Kalifornien spred Mudcrutch sin egeninspelade demo till ett antal skivbolag och Shelter, som hade startats 1969 av musikern Leon Russell och den engelske skivproducenten Denny Cordell, blev nyfikna och skrev kontrakt med Mudcrutch som i februari 1975 gav ut en singeln "Depot street"/"Wild eyes" (enligt etiketten är låtarna skrivna av Thomas Petty) producerad av just Cordell. Men innan året var slut hade gruppen splittrats.
   Från 1970 gav Shelter regelbundet ut skivor. Först med ägaren själv, Leon Russell (som just hade slagit igenom som låtskrivare till Joe Cocker, sedan som musiker och producent till Cocker), och sedan utökades artiststallet lite försiktigt med Don Nix, Freddie King, J J Cale (som spelat med Russell tidigt), Dwight Twilley, Phoebe Snow och några få andra namn.
   Denny Cordell hade varit en framgångsrik skivproducent på engelsk mark på 60-talet. Med namn som Georgie Fame, Danny Laine, Moody Blues, The Move och Joe Cocker.
   Mudcrutch, med bland annat Petty, gitarristen Mike Campbell och pianisten Benmont Tench (alla från Gainesville i norra Florida) , sprack alltså 1976 men uppstod tämligen snabbt som Tom Petty & the Heartbreakers med nya medlemmarna Stan Lynch (även han från Gainesville), trummor, och Ron Blair, bas.
   Inspelningarna till bandets första album, som hade den inte helt fantasifulla titeln "Tom Petty & the Heartbreakers" och släpptes i november 1976, inleddes omgående då Petty fortfarande hade låtskrivarkontrakt med Shelter och kontakten med Cordell var obruten. Det finns väl anledning att misstänka att det på debutalbumet återfinns låtar från Mudcrutch-tiden, exempelvis "Breakdown", "Hometown blues" och "Strangered in the night", med tidiga medlemmar som Jeff Jourard, Randall Marsh och Charlie Souza i kompet.
   Petty och Heartbreakers uppmärksammades tidigt i England på både turné och skiva. Gruppens första singel, "American girl", släpptes faktiskt i England i februari 1977 och först i maj i hemlandet. Men det märkliga var att på USA-singeln har Tom Petty fått credit som soloartist fast hela Heartbreakers kompar.
   Förutom Beatles hade Petty tidigt hämtat sina influenser i countryrockiga sammanhang, som Byrds, Buffalo Springfield och Flying Burrito Brothers, och "American girl" är ju ett tydligt exempel på det sätt Roger McGuinn (Byrds) brukade skriva sina låtar. Även arrangemangsmässigt, det klassiska 12-strängade gitarrsoundet spelas av två 6-strängade gitarrer, påminner inspelningen om Byrds/McGuinn. Så pass övertydligt att när McGuinn själv hörde Pettys "American girl" första gången var han övertygad om att han själv skrivit låten. Men sedan glömt den...
   Uppenbart imponerad av låten lät McGuinn dessutom faktiskt spela in "American girl" med sitt dåvarande band Thunderbyrd som tidsmässigt släpptes samma vår (1977) som Pettys original gavs ut på singel.
   B-sidan "Fooled again (I don't like it)" är också hämtad från Tom Petty & Heartbreakers debutalbum. En konventionell och anonym albumlåt och en tämligen typisk singel-b-sida.

A-sidan:


B-sidan:


/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (382)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (10)
Jul (51)
Konserter (205)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Maxi12" (12)
Minns (102)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Februari 2013 >>
Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28      

Siim 17/11: Tack Håkan för en alltid inspirerande artikel, gav mig också inspiration till at...

Olle Unenge 24/10: https://tommyhansson.wordpress.com/category/ciaron-bourke/...

Anders Thelin 7/10: Hej Håkan Tillhör också den exklusiva skara som har El Mirage i samlingen, inkö...

Bubbert 3/10: Bekantar mig precis med hans återföreningsskivor med Mudcrutch (2008 och 2016), ...

Wendyanne 14/09: Är ganska säker på att spelningen med King Kurt på Kolingsborg var på våren 1983...

stefan 13/09: Billy spelar bara på Marlboro Man och enligt mig så är den första versionen de g...

Janne Lennell 2/09: Lipstick.. och Have...är ju en fantastisk avslutning på första sidan...

Janne Lennell 2/09: The Vanjas (som jag såg förra året på Rosengrens) i all ära..men The Magnettes s...

Bubbert 26/08: Wow, Caroline Giertz från TV7:s flummiga spökprogram!...

Anders 24/08: Är det månne Motors som ligger på parkettgolvet?...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.