Blogginlägg från 2013-02-06

Singlar#51: TOM PETTY

TOM PETTY: American girl (Shelter, 1977)

BÅDE MUSIKALISKT OCH KOMMERSIELLT ÄR TOM PETTY numera en etablerad tungviktare i rockbranschen men 1976 var han en relativ nykomling i branschen och hans band Heartbreakers var ett duktigt men ännu inte så utpräglat personligt rockkomp. En sångare och ett band från Gainesville i norra Florida som skulle sätta sitt namn på världskartan redan inom några år, "Damn the torpedoes" (1979)och "Hard promises" (1981) är ju klassiker. Och mitten på 80-talet var de fullt etablerade för att turnera med Bob Dylan och även kompa honom. De har sedan dess växt till en institution i amerikansk rockhistoria.
   Men 1976 lÃ¥g ambitionerna pÃ¥ en förklarligt lÃ¥g och mänsklig nivÃ¥. Tom Petty hade under det tidiga 70-talet lokalt skaffat sig ett namn i grupper som The Sundowners, The Epics och till slut Mudcrutch, där fröet till det framtida Heartbreakers skulle börja växa, och otaliga spelningar över hela USA. När de var i Kalifornien spred Mudcrutch sin egeninspelade demo till ett antal skivbolag och Shelter, som hade startats 1969 av musikern Leon Russell och den engelske skivproducenten Denny Cordell, blev nyfikna och skrev kontrakt med Mudcrutch som i februari 1975 gav ut en singeln "Depot street"/"Wild eyes" (enligt etiketten är lÃ¥tarna skrivna av Thomas Petty) producerad av just Cordell. Men innan Ã¥ret var slut hade gruppen splittrats.
   FrÃ¥n 1970 gav Shelter regelbundet ut skivor. Först med ägaren själv, Leon Russell (som just hade slagit igenom som lÃ¥tskrivare till Joe Cocker, sedan som musiker och producent till Cocker), och sedan utökades artiststallet lite försiktigt med Don Nix, Freddie King, J J Cale (som spelat med Russell tidigt), Dwight Twilley, Phoebe Snow och nÃ¥gra fÃ¥ andra namn.
   Denny Cordell hade varit en framgÃ¥ngsrik skivproducent pÃ¥ engelsk mark pÃ¥ 60-talet. Med namn som Georgie Fame, Danny Laine, Moody Blues, The Move och Joe Cocker.
   Mudcrutch, med bland annat Petty, gitarristen Mike Campbell och pianisten Benmont Tench (alla frÃ¥n Gainesville i norra Florida) , sprack alltsÃ¥ 1976 men uppstod tämligen snabbt som Tom Petty & the Heartbreakers med nya medlemmarna Stan Lynch (även han frÃ¥n Gainesville), trummor, och Ron Blair, bas.
   Inspelningarna till bandets första album, som hade den inte helt fantasifulla titeln "Tom Petty & the Heartbreakers" och släpptes i november 1976, inleddes omgÃ¥ende dÃ¥ Petty fortfarande hade lÃ¥tskrivarkontrakt med Shelter och kontakten med Cordell var obruten. Det finns väl anledning att misstänka att det pÃ¥ debutalbumet Ã¥terfinns lÃ¥tar frÃ¥n Mudcrutch-tiden, exempelvis "Breakdown", "Hometown blues" och "Strangered in the night", med tidiga medlemmar som Jeff Jourard, Randall Marsh och Charlie Souza i kompet.
   Petty och Heartbreakers uppmärksammades tidigt i England pÃ¥ bÃ¥de turné och skiva. Gruppens första singel, "American girl", släpptes faktiskt i England i februari 1977 och först i maj i hemlandet. Men det märkliga var att pÃ¥ USA-singeln har Tom Petty fÃ¥tt credit som soloartist fast hela Heartbreakers kompar.
   Förutom Beatles hade Petty tidigt hämtat sina influenser i countryrockiga sammanhang, som Byrds, Buffalo Springfield och Flying Burrito Brothers, och "American girl" är ju ett tydligt exempel pÃ¥ det sätt Roger McGuinn (Byrds) brukade skriva sina lÃ¥tar. Även arrangemangsmässigt, det klassiska 12-strängade gitarrsoundet spelas av tvÃ¥ 6-strängade gitarrer, pÃ¥minner inspelningen om Byrds/McGuinn. SÃ¥ pass övertydligt att när McGuinn själv hörde Pettys "American girl" första gÃ¥ngen var han övertygad om att han själv skrivit lÃ¥ten. Men sedan glömt den...
   Uppenbart imponerad av lÃ¥ten lät McGuinn dessutom faktiskt spela in "American girl" med sitt dÃ¥varande band Thunderbyrd som tidsmässigt släpptes samma vÃ¥r (1977) som Pettys original gavs ut pÃ¥ singel.
   B-sidan "Fooled again (I don't like it)" är ocksÃ¥ hämtad frÃ¥n Tom Petty & Heartbreakers debutalbum. En konventionell och anonym albumlÃ¥t och en tämligen typisk singel-b-sida.

A-sidan:


B-sidan:


/ HÃ¥kan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.