Blogginlägg från 2015-11-01

Energisk poprock gav starkt intryck

Björn Lycklig inledde konsertkvällen med några starka låtar som gav stort intryck...


...innan Roger Karlsson med stort och kraftfullt band gav sina nya låtar full rättvisa.

ROGER KARLSSON
BJÖRN LYCKLIG
East West Sushi, Örebro 30 oktober 2015
Konsertlängd: 22:06-22:55 (BW, 49 min) och 23:17-24:20 (RK, 63 min)
Min plats: Hängde i baren ca 6 meter från scenen.

Kvällen började med Wallgren men det var Karlsson som var kvällens huvudartist. Efter senaste albumreleasen, "Kysser Sörmlands jord", är han på turné för att presentera sin skiva, sina låtar och sitt band. Ingenting har sparats när det gäller resurser för det sex personer starka bandet inklusive två keyboards och den mycket aktiva sångerskan Lotta Nilsson.
   Materialet på konserten var till stor majoritet identiskt med senaste skivan som innehåller låtar som har växt sedan skivan släpptes. Och med bandet i ryggen, som hade potential att ge skivsoundet full rättvisa, blev det onekligen både energiskt, känsligt och personligt. Där låtar som "Jag skulle kunna döda", slutlåt i huvudavdelningen, och "Ljusår från varann" tillhör det bästa jag har hört denna höst.
   Roger hade dessutom inga problem att tona ned sin energiska poprock och kunde med stor personlighet framföra "Var inte ängslig, Rosalyn" helt ensam på scen. På en konsert som avslutades med den lite äldre extralåten ""Under solen".
   Han berättade från scen att han 1994 hade spelat på Ritz i Örebro (vid Stortorget) med sitt gamla band och som av en händelse kom det innan konserten fram en tjej i publiken till mig och visade stolt upp två Tuk Tuk Rally-skivor från 1993 och 1994.
   Björn "Björta" Wallgren, som nu kallar sitt projekt för Björn Lycklig, visade upp tendenser på att det finns liv efter punkpoppiga Generalerna som splittrades förra året. Hans debut som förband, med sju man i kompet, innan en Anders F-konsert i december 2014 var en ganska loj föraning till årets betydligt starkare intryck.
   Med bara keyboards, slagverk (Anders F-musikern Björn Rothstein) och gitarr (Niclas Jonsson) blev det mycket personligare och i låtmaterialet, som just nu håller på att spelas in med Johan Johansson som producent, fanns det toppar, bland annat "Jag hoppas du mår bra", "Jockes kalas" och Anders F-hyllningen "Dansa med Dylan", som lovar gott inför framtiden.

/ Håkan

Oktober 2015 på Håkans Pop

DET ÄR LÄTT ATT FÖRLEDAS TRO ATT HÅKANS POP-sidorna enbart sysslar med nostalgi eller rotar i det förgångna men det är inte hela sanningen. Visserligen blickar de fasta avdelningarna, 60-talslistan, gamla liverecensioner och huvudsakligen coverskivor, just nu mer eller mindre tillbaka i tiden. Men här finns, som oktobertexterna visar med all önskvärd tydlighet, också skivrecensioner av nya skivor, aktuella konsertrecensioner, sporadiska bokrecensioner och diverse små blogginlägg.
   Bland månadens all ny musik som jag inte har ägnat hela recensioner, se slutet av artikeln, är det en ny låt och en ny video (se ovan) som fick hela min uppmärksamhet under några dagar i mitten på oktober. Det var Lars Winnerbäcks comeback till offentligheten när han live tillsammans med duktiga musiker framförde sin nya "Köpt en bil". Låt och arrangemang, med lager av gitarrer och intensivt trumkomp, tog mig med storm. Det var ett tag sedan ("Daugava"2007) som Winnerbäck skapade sådana känslor. Tills jag upptäckte, med hjälp av vännen Olles Bob Dylan-kunnande, att just låt och arrangemang påminner väldigt mycket om "Series of dreams", en outtake från "Oh mercy"-albumet. Jämför med YouTube-klippet nedan.
   60-talsserien fortsatte under oktober med artiklar om The Searchers, The Temptations, Neil Diamond och Simon & Garfunkel . Coverskivor med The Men, She & Him och Diana Krall mixades med två tributeskivor med tema Johnny Cash och Gordon Lightfoot . Och bland nypublicerade gamla konsertrecensioner lyfte jag under oktober fram de svenska namnen Mats Ronander (1995), Mikael Rickfors (1983), Orup (1996) och Ola Magnell/Per Cussion (1983, två konserter i Örebro på olika ställen samma kväll).
   Men jag lever, tack och lov, också i nuet och har under månaden lämnat min personliga uppfattning om konserter med Fourhands (Mats Norrefalk/Börje Sandberg), Willy Clay Band, Py & Bark, Eilen Jewell där hon fick lite hjälp av Miss Tess och Mats Ronander/Sanne Salomonsen. Liten recension av konserten med Roger Karlsson från i fredags lägger jag ut på sidan lite senare idag. Det lilla löftet i våras att jag i år skulle ta det lite lugnare med konsertbesöken väger väldigt lätt just nu...
   Dessutom har jag recenserat nya skivor med Liam Grundy , Jonas Hjelte, Rolf Carlsson/Roger Karlsson och Jetbone . Och även skrivit om Mike Wades mycket läsvärda bok om Mickey Jupps liv, "Hole in my pocket".
   Sedan har jag som vanligt lyssnat på ett antal nya album utan att riktigt få någon stor favorit. Los Lobos "Gates of gold" inleds så lovande men är lite splittrad och ojämn som helhet. Dock är låtarna "Made to break your heart" och "When we were free" helt underbara. För mig är musik en balansgång mellan musik och text och ska jag erkänna med pistolen mot tinningen är det nog musiken som är viktigast. Därför har jag lite svårt för Uje Brandelius soloskiva "Spring Uje, spring" som är så textkoncentrerad.
   Robert Forsters "Songs to play" har ett lite torrt sound, med pratig Lou Reed/Lloyd Cole-röst, men den gamle Go Betweens-medlemmen är en duktig låtskrivare och en låttitel som "Songwriters on the run" lockar naturligtvis till lyssning. Avskalade gitarrer skapar ganska klockren pop. Nyfikenheten kan inte hålla mig från Aviciis nya skiva "Stories". Han är säkert bra på det han gör. I små doser. någon låt ibland, låter det fräscht men på ett helt album med alla maskiner, programmerade arrangemang och modifierade röster är det långt från det perfekta popreceptet.
   Det tog tid innan jag lyssnade på Kikki Danielssons "Postcard from a painted lady", förutfattade meningar tog emot. Men positiva rapporter från seriöst håll har till slut lockat mig. Med hjälp av producenten och låtskrivaren Sören ”Sulo” Karlsson har Kikki fångat sin personlighet på många låtar här och sjunger genomgående bättre än någonsin. Rayland Baxter har gjort en skiva, "Imaginary man", med en lite oförväntad twist från en Nashville-singer/songwriter. En stark röst och en närvarokänsla som är påtaglig när fingrarna ibland glider över gitarrsträngarna. Och många spännande låtar.
   Omslaget? På den tiden, det kanske är 40 år sedan, när jag stod i skivaffären och letade nyheter och intressanta skivor var ju skivomslaget en viktig vink om musiken på skivan. Hade det varit idag hade jag lätt bläddrat förbi det odödliga engelska popbandet Squeezes nya album "Cradle to the grave". Varken titeln, omslagsbilden (en tecknad styrkelyftare från gamla tider) eller designen (doftar hårdrock/hip hop) lockar men musikaliskt och röstmässigt är det åtminstone intressant. Det naturligt enkla popsoundet från förr finns givetvis inte kvar, modernt och överproducerat (körer, modifierade röster och alltför många instrument) som det ofta blir numera, men här finns några sedvanligt välskrivna låtar av det säkra teamet Difford/Tilbrook.
   Israel Nash, vår gamle "vän", är tillbaka med en ny skiva "Silver season", och hans tidigare så tunga gitarrock är nu ersatt av atmosfäriska arrangemang, psykedeliska undertoner och övervägande långa svepande låtar. Fortfarande går det att ana Neil Young-influenser men det gäller mer röst och körer än taggtrådsgitarr.
   Många bra skivor under oktober alltså men, som sagt, inga direkta utmanare till årsbästalistan.

Bob Dylan: Series of dreams


/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.