Blogginlägg
"Släktens sista skall"
JONAS HJELTE
Släktens sista skall
(Alavas Musik)
Redan i helgen, när jag upplevde Py Bäckman och Janne Bark live, konstaterade jag att det är en mördande konkurrens i musikbranschen och att kända namn inte automatiskt säljer skivor eller lockar massorna till konsert. På skiva ett rutinerat hantverk som dock inte står ut bland floder av svenska kvalitativa texter och melodiös pop. Utan att måla någonting på väggen så finns risken att Jonas Hjelte, som har sina rötter i Kumla, hamnar i samma anonyma fålla fast kvalitén är obestridlig både på sång, produktion, arrangemang och låtar.
Jag ska inte ännu gång tjata om att det ibland ekar Peter LeMarc om några av hans låtar här men på bland annat den självbiografiska titellåten, med några starka textdetaljer, hamnar jämförelsen tveklöst någonstans i det området.
Majoriteten av låtarna är däremot poprock som kanske i några fall skulle kunna göra en jordnära succé i Melodifestivalen med sina texter och catchy refränger. Kanske inte tillräckligt visuellt och spektakulärt för den scenen men någon gång, något år, borde musik och text kunna tas på allvar även i den hysteriska världen. Och då föreslår jag "Vad du än tror" eller "Dom långa nätterna" om Jonas skalar bort de alltför tydliga Ulf Lundell-sekvenserna i den senare låten.
Allt på skivan är liveinspelat i studion, som i det här fallet är Bärfendals hembygdsgård i Bohuslän, och på sina ställen framkallar det en viss nerv i både framförande och arrangemang. Och det spelas genomgående snyggt och fantasifullt när delikata gitarrsolon och en flödande orgel verkligen hörs i arrangemangen som dock alltför sällan överraskar på riktigt. Men när "Surfande vän" utvecklas från en trygg traditionell singer/songwriter-låt till något spännande och när det intensiva gitarrintrot presenterar "Lika fri" når albumet sin höjdpunkt.
Fast avslutningslåten, godnattsången till sonen Cornelis, är nog i sin helhet skivans vackraste minuter. Där Jonas fru Anns duettröst understryker närheten och kärleken till ett barn utan att det blir det minsta överdrivet sött och sliskigt.
/ Håkan
60: #30. THE SEARCHERS (1963-1969)
Ronanders parentes
<< | Oktober 2015 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | |||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 |
Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...
Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...
Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...
Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...
Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...
Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...
Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...


Kommentarer till blogginlägget: