Blogginlägg från 2015-10-07
Ronanders parentes
Foto: Linda Kreü
I en mellanperiod, ett år innan nästa albumet "Innanför staden", utan något nytt material på gång gav sig en nyklippt Mats Ronander ut på turné med The Yobs, eller Johan Wahlström Band som de en gång hette. Med några egna låtar, covers men inget annat på programmet.
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 2/5 1995.
MATS RONANDER & THE YOBS
Frimis, Örebro 30 april 1995
Mats Ronanders konsert på Frimis gav inget svar på frågan hur nästa skiva kommer att låta. Det bjöds på en traditionellt trygg konsert utan sensationer.
Inte speciellt spännande, inte speciellt överraskande men däremot väldigt förutsägbart. Största förvåningen var väl att Mats städat undan häftplåstret "Gör mig lycklig".
Konserten med kompisgänget Yobs var en mäktig parentes i Mats Ronanders annars så guldkantade karriär. Som soloartist har Mats genomgående satt en väldigt hög konstnärlig ambition på sitt musicerande.
När han ger sig ut med Yobs blir det mer anspråkslöst och avslappnat som enbillig budgetversion av (hoppsan!) Low Budget Blues Band.
Yobs inledde, med Johan Wahlström vid mikrofonen, med tre låtar som många kände igen men ingen kunde placera. Psychedelic Furs gjorde något liknande för tio år sedan.
Sedan kom "kvällens stjärna" in och levererade några feta gitarriff så gitarristerna i publiken fick ståpäls eller något liknande. Yobs kunde sin sak som kompband, farligt nära det skickligt anonyma, och när Valborgsmässoaftonen förvandlats till kylslagen natt var det först i covers av Sleepy John Estes och J J Cale och en magisk version av "Little red rooster" som det brände till.
Konserten hade inga fel och inga större brister men en parentes var det. Sedan får han heta Mats Ronander, tituleras stadens son, och vara en av landets största rockartister.
/ HÃ¥kan
<< | Oktober 2015 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | |||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 |
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...
Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...
Kjell J 16/06: Kolla gärna in denna ytterst förträffliga Youtube-kanal:@YesterdaysPapers (ti...
Valbobo 10/06: 1970 spelade faktiskt Cilla Black in en cover på Olles Det gåtfulla folket. Ko...
Andreas Lundell 19/05: Svensk pappa och irländsk mamma kan man väl klämma in....
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: