Blogginlägg från 2015-10-23

Covers: Diana Krall

DIANA KRALL: Wallflower (Verve, 2015)

Det finns hopp. Framtiden är trots allt ljus. Det går fortfarande att skriva poplåtar som med till synes små medel låter som de är odödliga klassiker. Nu är Diana Kralls album från i våras till 11/12-delar covers, redan skrivna låtar som i flera fall kan kallas just klassiker, men en låt är ett original som här får sin premiär på skiva. Paul McCartneys "If I take you home tonight" är en tämligen nyskriven originallåt som i mina öron låter lika enkel som genial och är i sig en modern evergreen. En låt som egentligen inte skulle kunna skrivas nu när det mesta med enkla melodier redan borde vara gjort. Men McCartney kan än och det var en ynnest när jag upptäckte låten och Dianas skiva av en ren tillfällighet.
   Diana träffade Paul och medverkade under inspelningarna av hans coveralbum "Kisses on the bottom" (2012). Bland Pauls egna låtar som var ämnade för det projektet fanns "If I take you home tonight". Låten spelades in men lämnades utanför hans skiva. Efter några år hittade Diana noterna och sjunger nu den avskalade låten så magnifikt ljuvligt det någonsin går att göra. Producenten David Foster, ett namn som inte brukar stå bakom så många av mina favoritskivor, överraskar med sparsamma arrangemang, trots många himmelska stråkar, och en lågmäld produktion med stort fokus på piano och Dianas röst.
   Repertoaren och urvalet på skivan i övrigt är väl inte så spännande, möjligen med undantag för Bob Dylans sällsynta titellåt, i sin mix av alldeles för kända låtar i övervägande lågt tempo. På pappret till och med lite ointressant och förutsägbart men Diana sjunger både soft, starkt och personligt och tar verkligen plats i arrangemangen. Diana som alldeles för ofta "slösar bort" sin talang och röst i jazzsammanhang når mig här med all styrka som finns.
   Det finns många låtar här som jag trodde att jag hade lyssnat klart på men som här framträder ännu en gång i nytt skimmer. Exempelvis Eagles "Desperado", 10cc:s "I'm not in love" och Elton Johns "Sorry seems to be the hardest word". Och när jag hör Dianas fina version av Delaney & Bonnies "Superstar" kan jag omöjligt undvika att tänka på Carpenters hitversion av samma låt från 1971. Där möts minnet av saknade Karen Carpenters röst med Diana Kralls starkt smekande stämma på samma nivå.


1. "California Dreamin'"   (John Phillips/Michelle Phillips) 3:17
1965. Singel med The Mamas and The Papas.
2. "Desperado" (Glenn Frey/Don Henley) 3:32
1973. Från albumet med samma namn med Eagles.
3. "Superstar" (Bonnie Bramlett/Leon Russell) 4:16
1969. Ursprungligen "Groupie (superstar)". B-sida ("Comin' home") på singel med Delaney And Bonnie And Friends Featuring Eric Clapton.
4. "Alone Again (Naturally)" (featuring Michael Bublé) (Gilbert O'Sullivan) 3:50
1972. Singel med låtskrivaren.
5. "Wallflower" (featuring Blake Mills) (Bob Dylan) 3:05
1973. Från albumet "Doug Sahm and Band". (Inspelad av låtskrivaren 1971 men utgiven först 1991 i boxen "The Bootleg Series Volumes 1–3 (Rare & Unreleased) 1961–1991".)
6. "If I Take You Home Tonight" (Paul McCartney) 3:52
Original.
7. "I Can't Tell You Why" (Timothy B. Schmit/Glenn Frey/Don Henley) 3:40
1979. Från albumet "The long run" med Eagles.
8. "Sorry Seems to Be the Hardest Word" (Elton John/Bernie Taupin) 4:11
1976. Från albumet "Blue moves" med Elton John.
9. "Operator (That's Not the Way It Feels)" (Jim Croce) 3:41
1972. Från albumet "You don't mess around with Jim" med låtskrivaren.
10. "I'm Not in Love" (Eric Stewart/Graham Gouldman) 3:52
1975. Från albumet "The original soundtrack" med 10cc.
11. "Feels Like Home" (featuring Bryan Adams) (Randy Newman) 4:21
1995. Från albumet med samma namn med Linda Ronstadt.
12. "Don't Dream It's Over" (Neil Finn) 3:37
1986. Från albumet "Crowded House" med Crowded House.

/ Håkan

Peter 31/05: Nu var det väl så att Tony Bourge var gitarrist och Phillips var trumslagare? ...

Johan S 13/05: Det här blir en resa i min smak! Underbart! Har lyssnat på Linda otroligt myc...

Björn 11/05: There are 2 Kinds of Men in This World…Those who have a crush on Linda Ronstad...

Björn 11/05: Tack för den, som Magnus brukade säga efter avslutad låt. Ett nöje att få t...

Niclas 4/05: Hej Håkan, Farsan visade mig Pugh på tidigt 2000-tal då var jag blott en ...

Björn 3/04: Lite räknefel, det är självklart 40 år mellan 1980 och 2020, inte bara Billy...

Björn 3/04: Blir både glad och sorgsen, när jag läser #11. Magnus, saknad men aldrig glö...

Jan Lennell 30/03: John Hiatt! En klar favorit. Tycker albumet "Warming up to the ice age" håller ...

Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...

Silja 13/02: Lokalhistoria är kraftigt underskattat. Mera sånt!...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.