Blogginlägg

Singlar#27: TYRANNOSAURUS REX

TYRANNOSAURUS REX: Debora (Regal Zonophone, 1968)

DUON TYRANNOSAURUS REX UPPFATTADES 1968 NOG SOM DEN ENGELSKA motsvarigheten till svenska Philemon Arthur and the Dung när de intensivt började producera skivor. Udda på gränsen till egendomligt och galet men samtidigt personligt och rejält egensinnigt. Det är svårt att minnas tillbaka hur jag genast tog till mig Tyrannosaurus Rex under våren 1968. Jag har försökt återkonstruera tid och känsla i den här krönikan. Jag var onekligen fascinerad av både sound, Marc Bolans påträngande röst och hans poetiska sida. Jag minns att jag försökte analysera, eller i alla fall måttligt översätta, hans texter som ofta var invecklade och smått obegripliga textrader.
   Nu är textraderna till "Debora", duons allra första singel, kanske inte sÃ¥ fullständigt poetiska utan egentligen ganska raka och ordfattiga. Och inledningen med "Dug a re dug n dug a re dug" (fast jag dÃ¥ i min enfald tyckte att Marc upprepande sjöng namnet pÃ¥ tjejen i titeln) kanske inte vittnade om nÃ¥gra stora poesiambitioner. Fast visst blir jag, när jag läser vidare, sÃ¥ här i efterhand, lite nyfiken pÃ¥ ord som "galleon" och "conjurer":
   Oh Debora, always look like a zebra
   Your sunken face is like a galleon
   Clawed with mysteries of the Spanish Main,
   Oh Debora, always dress like a conjuror
   It's fine to see your young face hiding
   'Neath the stallion that I'm riding, Debora...

Jag har i den här serien tidigare berättat om Bolans kommersiellt stora genombrott på 70-talet som T. Rex, där jag lite flyktigt också tangerade bakgrunden i Tyrannosaurus Rex. Men Bolan hade redan 1968 flera års erfarenhet från musikbranschen innan duon uppstod.
   Han föddes 1947 som Mark Feld. Redan 1964 inledde han sin artistbana som Toby Tyler, Ã¥ret därpÃ¥ skrev han pÃ¥ kontrakt för Decca, bytte namn till Marc Bolan och släppte tvÃ¥ singlar och ytterligare en pÃ¥ Parlophone. Övervägande egna lÃ¥tar. Men inget hände sÃ¥ 1967 hamnade han i gruppen John's Children i tre mÃ¥nader dÃ¥ Marcs lÃ¥t "Desdemona" släpptes pÃ¥ singel.

SÅ LÅNGT INGA KOMMERSIELLA FRAMGÅNGAR och Bolan tänkte om och tänkte stort: Ett elektriskt rockband med fem medlemmar men den ekonomiska situationen var inte på den nivån så det blev istället budgetvarianten med en akustisk folkrockduo.
   Under en Europaturné med John's Children sÃ¥g Bolan en konsert med Ravi Shankar där han satt med benen i kors pÃ¥ scen och bÃ¥de praktiskt och musikaliskt, med de österländska klangerna, blev han pÃ¥verkad. Namnet pÃ¥ duon hämtades frÃ¥n Ray Bradburys novell "A sound of thunder". Och Bolans kollega Stephen Porter, pÃ¥ congas, ändrade snart namn till Steve Peregrine Took efter en figur ur Tolkiens värld.
   Tony Visconti, en amerikan som dÃ¥ jobbade som tekniker under producenten Denny Cordell, upptäckte duons udda namn pÃ¥ en konsertaffisch, blev nyfiken och fick uppleva ett mystiskt egendomligt uppträdande. Visconti blev sedan ansvarig producent för duons första album, med den minst sagt pretentiösa titeln "My people were fair and had sky in their hair... But now they're content to wear stars on their brows", som spelades in under fyra dagar vÃ¥ren 1968 och släpptes under sommaren.
   Samtidigt spelades singellÃ¥ten "Debora", med ursprungliga stavningen "Deborah", in och blev duons skivdebut 19 april 1968. LÃ¥ten, som fick en blygsam men ändÃ¥ listnotering (34:a), utelämnades märkligt nog frÃ¥n albumet. Däremot togs lÃ¥ten upp igen pÃ¥ nästa album, som fick den nästan lika pretentiösa titeln "Prophets, Seers & Sages: The Angels of the Ages", i en nÃ¥got mer spejsig, säg psykedelisk, version med titeln "Deboraarobed".
   Men singel b-sidan "Child star", en betydligt lÃ¥ngsammare lÃ¥t, fanns däremot med pÃ¥ albumet. BÃ¥da lÃ¥tarna är givetvis skrivna av Marc Bolan.
   Tony Visconti gjorde debut som producent pÃ¥ Tyrannosaurus Rex första inspelningar. En karriär som sedan pekat spikrakt uppÃ¥t. FrÃ¥n "Space oddity", en mängd David Bowie-skivor, Thin Lizzy, John Hiatt, U2, Squeeze och Morrissey till det alldeles nya färska Bowie-albumet.

A-sidan:



B-sidan:


/ HÃ¥kan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.