Blogginlägg från 2013-04-17
Singlar#21: TRAFFIC
TRAFFIC: Paper sun (Island, 1967)
DET ÄR NÅGOT I SOUNDET, PRODUKTIONEN ELLER LÅTEN som gör "Paper sun", Traffics debutsingel, så magnetiskt tilldragande. Introt med några takter congasspel innan sitaren, spelad av Dave Mason som hade fått sitt första indiska stränginstrument av George Harrison, sätter den melodiska och musikaliska prägeln. Traffic var del 2 i Stevie Winwoods fantastiska karriär. Som blott 15-åring var han, tillsammans med sin bror Muff, med i Muff Woody Jazz Band när de träffade walesaren Spencer Davis och The Spencer Davis Group föddes. Och redan där, efter några singlar, kan vi påstå att resten är pophistoria för unge Stevie.
Efter sitt genombrott som underbarn i Spencer Davis Group sökte sig Steve Winwood, som han nu stavade sitt namn som "vuxen" 19-åring, vidare mot nya spännande musikaliska områden. Traffic bildades i mars 1967 och redan efter två månader debuterade gruppen med singeln "Paper sun". En låt skriven av alla de fyra medlemmarna i gruppen som betydde att Winwood visserligen var gruppens mest kända stjärna men arbetet i gruppen var demokratiskt och alla var med i låtskrivarprocessen.
Alla medlemmarna kom från Birmingham eller dess närhet och när de sammanstrålade i Traffic var det naturligt och kreativt att skriva låtar tillsammans i olika konstellationer eller var och en på sitt håll. Och "Paper sun", denna pärla till premiärsingel, skrevs alltså av Winwood tillsammans med Jim Capaldi, trummor och sång, Dave Mason, gitarr och sång, och Chris Wood, blås. En grupp utan konventionell basist alltså men med ett spännande och gränslöst sound som följd.
Capaldi och Mason spelade tidigare i gruppen The Hellions när de träffade Winwood på turné och Wood hade en syster som sydde kläder till Spencer Davis Group. Flyktiga släktband som nu knöts samman i en spännande rockgrupp.
I den samlade rockhistorien framstår Traffic som en typisk albumgrupp men våren och sommaren 1967 var det bara singlar som gällde för Winwood & Co. Det var först i december 1967 som Traffic albumdebuterade med "Mr Fantasy" utan att någon av singelhitsen "Paper sun", "Hole in my shoe" eller "Here we go round the Mulberry Bush" fanns med. B-sidan till "Paper sun", "Giving to you" (ännu en gruppkomposition), fanns dock med på albumet , en jazzbluesig låt där solon på flöjt, gitarr och orgel avlöste varandra. Och Winwood sjöng blott en kort vers i låtens inledning.
Efter George Harrisons introduktion av sitar i västerländsk popmusik i mitten på 60-talet var det först Brian Jones som följde i fotspåren på Rolling Stones-singeln "Paint it black". Och Dave Masons framträdande och genomgående sitar på "Paper sun" är god trea i pophistorien.
Den amerikanske skivproducenten Jimmy Miller hade producerat Spencer Davis Groups två sista singlar med Winwood, av vilka han även var med och skrev "I'm a man", innan Winwood lämnade gruppen. Miller var därför ett naturligt val som producent när Traffic startade. Miller producerade Traffics tre första album men blev sedan mest legendarisk som Rolling Stones skivproducent från 1968 ("Beggars banquet") till 1973 ("Goats head soup").
Traffic skulle genom åren bli ett minst sagt turbulent band där först Dave Mason lämnade och återkom vid ett flertal tillfällen. Gruppen tog paus när Winwood bildade den tillfälliga supergruppen Blind Faith för att sedan återförena Traffic med delvis nya, stundtals amerikanska, olika medlemmar fram till december 1974 då Winwood började koncentrera sig på sin solokarriär.
A-sidan:
B-sidan:
/ Håkan
<< | April 2013 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | 30 |
Peter 31/05: Nu var det väl så att Tony Bourge var gitarrist och Phillips var trumslagare? ...
Johan S 13/05: Det här blir en resa i min smak! Underbart! Har lyssnat på Linda otroligt myc...
Björn 11/05: There are 2 Kinds of Men in This World…Those who have a crush on Linda Ronstad...
Björn 11/05: Tack för den, som Magnus brukade säga efter avslutad låt. Ett nöje att få t...
Niclas 4/05: Hej Håkan, Farsan visade mig Pugh på tidigt 2000-tal då var jag blott en ...
Björn 3/04: Lite räknefel, det är självklart 40 år mellan 1980 och 2020, inte bara Billy...
Björn 3/04: Blir både glad och sorgsen, när jag läser #11. Magnus, saknad men aldrig glö...
Jan Lennell 30/03: John Hiatt! En klar favorit. Tycker albumet "Warming up to the ice age" håller ...
Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...
Silja 13/02: Lokalhistoria är kraftigt underskattat. Mera sånt!...


Kommentarer till blogginlägget: