Blogginlägg från 2014-09-24

"Good light"

Postad: 2014-09-24 10:01
Kategori: Skiv-recensioner



DREW HOLCOMB and THE NEIGHBORS
Good light
(Rootsy)


Så lite man vet. Den Memphis-baserade Drew Holcomb skivdebuterade redan för tio år sedan. Debut ep:n följdes av ett album, en liveskiva och ytterligare tre album innan vi nu i Sverige första gången får höra talas om denne Holcomb vars senaste album, "Good light" som spelades in förra året, får svensk release. Jag får en liten känsla av att det svenska skivbolaget under dessa år inte heller har haft så mycket koll på Holcombs backkatalog och historia.
   Däremot passar soundet på "Good light" in i skivbolagets profil då jag i albumets mer avskalade moment nästan hör Basko Believes och när intensiteten i Holcombs röst ökar i takt med bandets egen energi ligger resultatet inte långt från Steven Collins och Deadman och de mindre influenserna från The Band får nog anses vara gemensamma.
   Holcomb och hans band har Tennessee som bas men det här är inget traditionellt countrygäng fast vissa delar av inspelningen har producerats i Nashville. Men huvudsakligen har skivan spelats in i den legendariska Ardent-studion i Memphis och det har nog färgat av sig på skivans slutresultat i allmänhet och soultendenserna i Holcombs röst på några låtar i synnerhet.
   "Good light"-albumet är varken country, soul eller ren rock och americana borde vara det bäst beskrivande ordet på bandets sound. Sedan har vi låtarna, originalmaterialet som Holcomb i en majoritet av låtar har skrivit själv, som med en fängslande variation också har givit albumet en underhållande prägel.
   Titellåten är kanske skivans mest hitmässiga låt med sin catchy refräng medan inledningen till "A place to lay my head" i sakta mak påminner om något som Johnny Cash kunde ha fyllt med hela sin dignitet. Däremot har låtens avslutning rena gospelenergin. Samma överraskande grepp hittar jag i "Rooftops" där elgitarren (Nathan Dugger) får fritt spelrum på slutet.
   Skivans emotionella ballader kan nog först uppfattas som lättviktiga men låtar som "Can't take it with you", "The wine we drink" (duetten med Drews fru Ellie Holcomb) och "What would I do without you", i singer/songwriter-stuk, växer till favoriter på skivan.
   Men det är skivans omväxlande prägel som gör hela albumet till en så ljuvlig helhet. Där mjuka singer/songwriter-låtar som "The wine we drink" och "Tomorrow" mixas med ovanligt simpel pop ("I love you, I do") och mer souliga tongångar som "Nothing but trouble".
   Lagom till den svenska releasen av "Good light" har gruppen spelat in en live i studion-coverskiva, "Through the night", som följer med det officiella albumet. Urvalet covers har ingen som helst röd tråd utan här blandas en Motown-låt med låtar av bland annat Bob Dylan, U2, Tom Petty, Tom Waits och Hank Williams på ett helt fördomsfritt sätt.

/ Håkan

Covers: Daryl Hall & John Oates

Postad: 2014-09-24 07:51
Kategori: Cover-skivor

DARYL HALL & JOHN OATES: Our kind of soul (U-Watch, 2004)

Tillfälligheter har gjort att min serie om coverskivor fortsätter med ännu ett album med soulmättat innehåll. Och faktiskt är en låt gemensam med Joan Osborne-skivan jag skrev om förra veckan, "I'll Be Around".
   Philadelphia-killarna Daryl Hall och John Oates anses ibland tillhöra soulgenren men för mig personligen kommer den bästa soulmusiken från Memphis och Muscle Shoals eller möjligen Detroit. Stax och Motown prioriterar jag före Philadelphia-soulen som mina öron i de allra flesta fall uppfattat som ytlig och övervägande lättsamt poppig.
   Det är min utgångspunkt för musikgenren och det har genom åren också färgat min syn på Hall & Oates. Nu var väl inte duon utpräglade soulartister, deras musik fick ofta titeln rock & soul, och en magnifik pophit som "Maneater" går ju inte att förtränga ens för mig.
   På den här skivan är det dock tveklöst soul som gäller till hundra procent, från titeln till innehåll. Inte oväntat förekommer det mycket Philadelphia-relaterat material, från grupper som O'Jays och Stylistics och låtskrivare som Kenny Gamble, Leon Huff och Thom Bell, men det finns en hel del undantag också. Där Hall & Oates sneglat åt både Motown (Four Tops, Marvin Gaye och Gladys Knight), andra Detroit-grupper (Spinners och Dramatics), Ohio (Five Stairsteps) och stora namn som Barry White, Aretha Franklin och Al Green.
   Jag vänder mig inte så mycket mot innehållet, 17 låtar är ju härlig valuta för pengarna, som utförandet där Daryl Halls jobbiga falsett, de plastiga och programmerade arrangemangen och soul med maskiner och inte instrument har väldigt svårt att få mitt gillande. Balladen "Neither one of us" är dock nedtonad och bra och Aretha Franklins "Rock steady" har en överraskande nerv. Men när duon ska tolka Barry White och Al Green blir det inte överraskande ett väldigt lättviktigt resultat.
   Det innehållsrika cd-häftet är däremot en dröm att läsa där Daryl Hall i detalj berättar om materialet och hur de tänkt innan de spelat in de nya versionerna. Av naturliga skäl ligger Motown-materialet närmare mitt hjärta, men Marvin Gayes "After the dance" är ett frågetecken, och på "You are everything" möts Philadelphia och Detroit. 1974 tog ju Diana Ross och Marvin Gaye Stylistics hitlåt från 1971 och gjorde en fantastisk duett av låten.
   Daryl Hall har skrivit tre nya låtar till coverskivan men originallåtarna varken höjer eller sänker mitt låga helhetsintryck av skivan.

1. "Let Love Take Control" (Daryl Hall/John Oates/Billy Mann)
Original.
2. "Standing In The Shadows of Love" (Lamont Dozier/Brian Holland/Edward Holland)
1966. Singel med The Four Tops.
3. "I'll Be Around" (Thomas Bell/Phil Hurtt)
1972. Singel med Spinners.
4. "Used To Be My Girl" (Kenneth Gamble/Leon Huff)
1978. Singel med The O'Jays.
5. "Soul Violins" (Daryl Hall/Greg Bieck)
Original.
6. "I Can Dream About You" (Daniel Hartman)
1984. Singel med låtskrivaren.
7. "Don't Turn Your Back on Me" (Daryl Hall)
Original.
8. "Fading Away" (Warren Moore/William Robinson Jr./Robert Rogers)
1966. Singel-b-sida till "Get ready" med The Temptations.
9. "Neither One Of Us (wants to be the first to say goodbye)" (James D Weatherly)
1972. Singel med Gladys Knight & the Pips.
10. "After The Dance" (Marvin Gaye/Leon Ware)
1976. Singel med Marvin Gaye.
11. "Rock Steady" (Aretha Franklin)
1971. Singel med låtskrivaren.
12. "Love TKO" (Gip Noble/Cecil Womack/Linda Womack)
1980. Singel med David Oliver.
13. "What You See Is What You Get" (Anthony Hester)
1971. Singel med The Dramatics.
14. "Can't Get Enough of Your Love" (Barry White)
1974. Singel med låtskrivaren.
15. "You Are Everything" (Thomas Bell/Linda Creed)
1971. Singel med The Stylistics.
16. "I'm Still In Love With You" (Al Green/Al Jackson, Jr./Willie Mitchell)
1972. Singel med Al Green.
17. "Ooh Child" (Stan Vincent)
1970. Singel med Five Stairsteps.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (389)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (53)
Konserter (212)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (45)
Maxi12" (23)
Minns (102)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< September 2014 >>
Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30          

Ulf 20/02: Rekommenderar varmt att spela på 33 rpm. Ger en ny spännande goth-touch....

Rolf Johansson 9/02: Hej Håkan. Steve Gibbons hade/har en stor skara beundrare på Gotland, och vi var...

Mikael Löwengren 5/02: En intressant grej i sammanhanget är att denna maxi släpptes i dels olika vinylv...

Peter Jönsson 3/02: Hej Håkan, Alltid trevligt med topplistor; vi har iallafall en gemensam att f...

Mikael Löwengren 24/01: Lite kuriosa för den intresserade: Tillkomsten av "Natten hade varit mild och ö...

Olof Schön 24/01: Hej! Delar din åsikt om skivan, bra skrivet! Dock saknar man väl ett omnämnande...

Mikael Löwengren 24/01: "Under ett anfall av övermod spelades en promotionsingel för utlandet in. Oturli...

Bubbert 19/01: Jag är ingen expert på dessa artister, men är tämligen säker på att det inte var...

Peter 19/01: Den finns på Spotify + "Country File" (1994)....

jeff christer 14/01: Finns en CD på tradera 40 Kr....

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.