Blogginlägg

Singlar#10: KIRSTY MacCOLL

KIRSTY MacCOLL: There’s a guy works down the chip shop, swears he’s Elvis (Polydor, 1981)

KIRSTY MacCOLL ÄR EN SANN FAVORIT I MITT MUSIKÄLSKANDE LIV. Det kan man hitta många exempel på om du lusläser Håkans Pop eller gör det enkelt för dig genom att skriva in Kirstys namn i sökrutan här till höger. Av de mer handfasta hyllningarna jag har gjort kring Kirstys skivor finns Stiff-singlarna "They don't know" och "A new England", 80-talsalbumet "Kite" och den allmänna hyllningen av Kirsty MacColl som artist.
   Och nu en singel som slår allt annat Kirsty har gjort i det mindre formatet. Och då menar jag inte bara den rekordlånga titeln på den låt som Kirsty skrev tillsammans med pubrockaren Philip Rambow.
   Som ung kaxig tjej gjorde Kirsty solodebut på Stiff i slutet på 70-talet med singeln "They don't know". Spelade snabbt in nästa singel, "You caught me out", men då tappade Stiff plötsligt och oväntat intresset för Kirsty och singeln frös inne. Utan skivkontrakt spelade hon in en singel till, "Keep your hands off my baby", som skivbolaget Polydor tände på. Bolaget skrev då kontrakt med Kirsty som inledde inspelningarna av sitt första album, "Desperate character". Innan det albumet släpptes i juli 1982 kom singeln med den långa lustiga titeln "There's a guy works down the chip shop, swears he's Elvis" en månad innan. Och skivan blev Kirstys första listframgång.
   Kirsty var en utpräglad låtskrivare från scratch men var heller aldrig rädd att skriva tillsammans med andra människor. Inför inspelningen av debutalbumet började hon samarbeta med gitarristen Lu Edmonds (spelade då i the Damned), låtskrivaren Phil Johnstone (som senare kom att skriva låtar tillsammans med Robert Plant) och - Philip Rambow. Det var alltså den senare som Kirsty skrev "There's a guy..." tillsammans med.
   Rambow var en man ur den engelska pubrockgenerationen. Han ledde The Winkies, med två medlemmar (Brian Turrington och Mike Desmarais) som senare gick med i Tyla Gang, som 1975 släppte albumet "The Winkies", producerad av Guy Stevens, i samma stund som de sprack i februari. Kanadafödde Rambow inledde genast solokarriären, släppte en singel, men flyttade snart till New York där han umgicks med den tidens rockprofiler.
   Tillsammans med namn som Suicide, Pere Ubu och Jayne County var han med på liveskivan "Max's Kansas City" (1976), var tillfälligt tillbaka i London i slutet på 1977 och medverkar på "Hope & Anchor Front Row Festival"-skivan innan han skrev titellåten på amerikanskan Ellen Foleys Ian Hunter/Mick Ronson-producerade "Nightout" (1979). Skrev även "Young lust" till Foley-skivan innan han släppte två album i eget namn.
   MacColl/Rambow-teamet skrev ytterligare en låt på "Desperate character"-albumet, "Teenager in love" och flera år senare samarbetade de på två singel-b-sidor, "Still life" och "Don't run away from me now".
   Den här singelns huvudlåt är en rockrökare av stora mått med ett kompromisslöst Rockpile-inspirerat tajt sound som är både charmigt och effektivt. Jag vet inte den exakta sättningen på just "There's a guy..." men det ligger ju nära till hands att tro att det är Billy Bremner som spelar den rockiga gitarren på inspelningen för han finns med bland musikerna på "Desperate character"-inspelningarna.
   När "There's a guy works down the chip shop, swears he's Elvis" släpptes i USA hade titeln ändrats till det mer amerikaniserade "There's a guy works down the truck stop, swears he's Elvis". Den engelska 7"-varianten av singeln har två b-sidor. "Hard to believe", en helt egen MacColl-låt, är en perfekt poplåt med en självhäftande gitarrfigur. Sedan upprepas a-sidans låt men i en helt annan version. En långsammare countryvariant med fiol (Ben Mandelson) i introt och en i övrigt väldigt countryfierad sättning långt från a-sidans traditionella rockmusik. Även de låtarna fanns med på "Desperate character"-albumet. Och allt producerades med varsam hand av Bazza som i verkligheten heter Barry Farmer.
   Trots listframgångarna för Kirsty tröttnade även Polydor oväntat snabbt på henne. Efter ytterligare två singlar 1981, som svek listorna, sökte hon sig tillbaka till Stiff 1983. Först som låtskrivare och producent åt Tracey Ullman men sedan också som artist med "Terry" som första återföreningssingel.

A-sidan:


B1-sidan:


B2-sidan:


/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.