Blogginlägg från 2010-09-10

Tributes: Ian Dury

"Brand new boots and panties" (Eastcentralone, 2001)
27 mars 2000 dog den mer än personlige sångaren, engelsmannen, låtskrivaren och bandledaren Ian Dury. Det var cancersjukdomen som tog hans liv och året efter hans död togs initiativet att sätta samman den här tribute-skivan vars inkomster också skulle skänkas till en fond för människor som lever med cancer. Durys kompgrupp Blockheads var initiativtagare och medverkar på majoriten av spåren här. På en skiva som låt för låt tolkar Durys originalalbum från 1977, ”New boots and panties!!”.

Det går naturligtvis aldrig att ersätta Ian Dury. Det går naturligtvis aldrig att tolka Ian Dury-låtar rättvist. Och det går naturligtvis aldrig för någon annan artist att tillnärmelsevis nå samma personliga dignitet som Ian en gång hade. Ändå har den här skivan många fina stunder och är en kärleksfull hyllning till Dury. En man som skrev många oerhört starka sånger och en hel del kontroversiella textrader. Han inledde exempelvis en låt med textraden ”Arseholes, bastards, fucking cunts and pricks” vilket ingen varken förr eller senare har lyckats med.
   Det är 2001 års upplaga av Blockheads som finns med på nästan alla spår. Med originalmedlemmar som Chaz Jankel, Mickey Gallagher, Norman Watt-Roy och John Turnbull men också några nya namn i trummisen Dylan Howe och saxofonisten och israelen Gilad Atzmon. Dylan är son till gamle Yes-gitarristen Steve Howe som för övrigt gästar på två spår här.
   Producenten som samlat detta helengelska artistgäng är Laurie Latham, känd producent till bland annat Paul Young, Stranglers, Squeeze, Echo & the Bunnymen och Police, som gjorde sitt första professionella jobb på just Durys originalalbum.
   Bland artisterna finns det flera med nära anknytning till Dury och Blockheads, Wreckless Eric (som dock gjort ett intetstägande och syntetiskt arrangemang av ”Clevor Trever”), Billy Bragg, Madness och Shane MacGowan, men det är världsartisterna Robbie Williams och Paul McCartney som överraskar mest här.
   Robbie gör stor underhållning av ”Sweet Gene Vincent” medan Paul gör en våldsamt vild version av ”I’m partial to your abracadabra” med blås och rock’n’roll-piano av Jools Holland. Han sjunger och tar i så att nästan rösten spricker. Något vi sällan hör från McCartney nowadays.
   Sedan är det naturligtvis kul att höra Barking-födde Bragg sjunga om Billericay. Två orter som geografiskt ligger åt samma håll (nordost) från London räknat. Och att en tjej, Cerys Matthews, sjunger en så utpräglad killsång som ”If I was with a woman” ler nog Ian Dury åt i sin himmel.
   Grant Nicholas, Feeder-sångaren som gör en rockigt punkvild satsning i “Blockheads”, och Keith Allen, gör en nästan lika punkig ”Blackmail man”, är två udda namn som gör samlingen spännande. Allen är för övrigt en walesisk komiker och skådespelare som dessutom är far till Lily Allen.
   Shane MacGowan har inte mycket till röst kvar på ”Plaistow Patricia” men med sin typiska engelska accent och med Sam Brown som sånghjälp förvandlar han spåret till närmast Ian Dury-klass.
   Sir Peter Blake, mannen bakom bland annat ”Sgt Pepper”-omslaget, har målat bilden av Ian Dury på skivomslaget. Humphrey Ocean, en artist i Durys närhet, har tecknat bilder och Polaroid-fotografierna på samtliga artister gör även skivomslaget intressant.

Innehåll:
1. Wake Up and Make Love With Me - Sinead O'Connor with The Blockheads
2. Sweet Gene Vincent - Robbie Williams with The Blockheads
3. I'm Partial to Your Abracadabra - Paul McCartney with The Blockheads
4. My Old Man - Madness
5. Billericay Dickie - Billy Bragg and The Blokes
6. Clevor Trever - Wreckless Eric with The Blockheads
7. If I Was With A Woman - Cerys Matthews with The Blockheads
8. Blockheads - Grant Nicholas with The Blockheads
9. Plaistow Patricia - Shane MacGowan with The Blockheads
10. Blackmail Man - Keith Allen with The Blockheads

/ Håkan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.