Blogginlägg från 2010-09-29
Sammanbiten musik
På mindre än två år såg jag Hörselmat fyra gånger. Hösten 1973 var första gången. Janne Schaffer hade samma år solodebuterat med sin första skiva och kollegan Björn J:son Lindh hade två år innan gjort sin första soloskiva, "Ramadan", och var här aktuell med albumet "Sissel". Gruppen Hörselmat gjorde aldrig någon skiva tillsammans men turnerade flitigt under några år. Radiopersonligheten Janne Forssell ("Hemma hos..." med Kjell Alinge) medverkade överraskande.
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 20/11 1973.
HÖRSELMAT
Konserthuset, Örebro 18 november 1973
I Örebro Konserthus bjöds det på söndagskvällen på Hörselmat. Det var många som kom för att se den nya svenska popgruppens turnéstart och de fick en härlig anrättning med ett urval av ingredienser.
Gruppens ansikte utåt var också den som skötte snacket mellan låtarna men som samtidigt hade minst att säga till om rent musikaliskt, komiske Janne Forssell. Han var nästan för rolig. I övrigt är Hörselmat en grupp med helt demokratiska förutsättningar. Ingen av gruppmedlemmarna vill stå framför någon annan.
Att kanske Janne Schaffer och Björn J:son Lindh hade de flesta solonumren betydde inte att trummisen Ola Brunkert och basisten Stefan Brolund var överfödiga. De bildade tillsammans en rejäl grund att bygga vidare på. Teamet Brunkert-Brolund är en rytmsektion som saknar motsvarighet i Sverige. Kan väl närmast jämföras med de amerikanska paren Russ Kunkel.Lelan Sklar, Jim Gordon-Carl Radle eller Jim Keltner-Klaus Voormann, dessa studiomusikerjättar.
Studiomusiker ja, det är deras huvudsakliga sysselsättning. Att de arbetar med musik märks väl vid framförandet. De spelar med en inneboende glädje, Det syntes sällan i deras ansiktsuttryck. De lät istället spelglädjen gå ut över instrumenten de spelade på. Sammanbiten musik med sammanbitna musiker.
Stjärna i gruppen, varken de vill det eller inte, är tveklöst Janne Schaffer. Hans spelstil imponerade, hans långa sugande soloframföranden är unika. När han stod och plockade toner efter toner i ett par tre minuter förstod jag att det är en gitarrist av världsklass vi har här i Sverige.
Improvisation är en stor del i Hörselmats musikprofil. Skulle du se gruppen imorgon igen fick du säkert uppleva helt annorlunda versioner av låtarna. Hörselmat är en grupp med ambitioner. De strävar hela tiden framåt i musikutvecklingen . Söker ständigt nya vägar för sin kreativa musik. Sverige ska vara glada åt Hörselmat.
/ Håkan
<< | September 2010 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | ||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 |
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 |
27 | 28 | 29 | 30 |
Peter 31/05: Nu var det väl så att Tony Bourge var gitarrist och Phillips var trumslagare? ...
Johan S 13/05: Det här blir en resa i min smak! Underbart! Har lyssnat på Linda otroligt myc...
Björn 11/05: There are 2 Kinds of Men in This World…Those who have a crush on Linda Ronstad...
Björn 11/05: Tack för den, som Magnus brukade säga efter avslutad låt. Ett nöje att få t...
Niclas 4/05: Hej Håkan, Farsan visade mig Pugh på tidigt 2000-tal då var jag blott en ...
Björn 3/04: Lite räknefel, det är självklart 40 år mellan 1980 och 2020, inte bara Billy...
Björn 3/04: Blir både glad och sorgsen, när jag läser #11. Magnus, saknad men aldrig glö...
Jan Lennell 30/03: John Hiatt! En klar favorit. Tycker albumet "Warming up to the ice age" håller ...
Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...
Silja 13/02: Lokalhistoria är kraftigt underskattat. Mera sånt!...


Kommentarer till blogginlägget: