Blogginlägg
Bland det bästa vi hört
DRYGT FEM ÅR EFTER SISTA SPELNINGEN gjorde Lolita Pop sin första återföreningskonsert och det inträffade på hemmaplan i Örebro på den klassiska Slottsfestivalen. Och det var bandets klassiska originalsättning som stod på den stora scenen framför Slottet: Karin Wistrand, sång, Benkt Söderberg, gitarr, Sten Booberg, gitarr, Per Ståhlberg, trummor, och Henrik Melin, bas.
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 31/7 1997.
LOLITA POP
Slottsfestivalen, Örebro 30 juli 1997
Vilken fantastisk rivstart på årets upplaga av Slottsfestivalen vi fick!
Så var det också stadens emigrerade rockhjältar som stod för premiärkonserten på stora scenen.
Bandet tycktes inte besvärade av dagsljuset eller kraven från sin gamla publik.
Ringrost och ren spelhunger är en kombination som kan ge ett oanat positivt resultat.
Igår kväll fick vi beviset för att de två motsägelsefulla ingredienserna lyfte Lolita Pops engångs-comeback till stundtals svindlande höjder.
Gruppens historiskt sett bästa upplaga gav oss också en liverepertoar med koncentration kring just deras mest suveräna skiva, "Love poison".
Även i övrigt var majoriteten av låtarna från gruppens engelska period och det var först mot slutet som två låtar, "Fåglar av is" och "Långa tåg" (med en liten utvikning på engelska), visade upp de svenska rötterna. Och gav därmed hemmafansen en rejäl hyllning.
Annars hade öppningen av konserten allt annat än rivstart över sig. Och då var det ändå den explosiva "Tarzan on a big red scooter" som inledde.
Så långt och ytterligare några låtar led Lolitorna av avståndet till publiken och vi i publiken stördes i vår tur av ett mindre fördelaktigt ljud.
Som huvudsakligen ett band som spelade på klubbarna var naturligtvis miljön på stora Slottsfestivalen lite orättvis. För ett band som inte stått på scen tillsammans på många år.
Att inte riktigt nå över ån till publiken har större och mer rutinerade artister misslyckats med.
Men under fortsättningen av den en timme långa konserten steg stämningen hos massorna närmast scen och de musikaliska höjdpunkterna började avlösa varandra.
Andra halvan av konserten var snudd på det bästa jag har hört med gruppen.
"Mind your eye" tog ut nya svängar. "Love poison" trodde jag inte var möjlig att göra lika stark på scen som på skiva med sina smakfulla körer och himmelska övertoner.
Repertoaren blev till slut som en "Greatest hits"-skiva i koncentrat och för att fullända minnet av det legendariska rockbandet gjorde de den obligatoriska Magazine-covern "A song from under the floorboards".
Och den guldkantade återkomsten var ett faktum.
Tarzan on a big red scooter
Hey winner
Here she comes
Realize
Live forever
Calling in the rain
Mind your eye
Love poison
Fåglar av is
Långa tåg
Bang your head
A song from under the floorboards
Say no more
/ Håkan
MAXI12" #28: MICKY JUPP
I min skivhylla: Dave Mason
<< | Oktober 2017 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | ||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 |
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
30 | 31 |
Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...
Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...
Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...
Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...
Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...
Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...
Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...
Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...


Kommentarer till blogginlägget: