Blogginlägg

Februari 2016 på Håkans Pop

Postad: 2016-03-01 07:51
Kategori: Blogg

ÄNNU EN MÅNAD HAR SPRUNGIT IVÄG I LIVETS KARUSELL och det är dags att sammanfatta vad som har hänt och skrivits på Håkans Pop under februari 2016. Ingen händelsefattig månad men i stort sett fyra veckor med alla de traditionella inslagen på plats plus några konsertbesök som var både planerade och helt spontana.
   Resan mot toppen av min 60-talslista utspelade sig strax under Topp 10 med långa redogörelser om Bob Dylan, Manfred Mann, Four Tops, The Lovin Spoonful och Dusty Springfield och deras intressanta karriärer. Bland coverskivorna riktade jag strålkastarna mot artisterna Annie Lennox, Thea Gilmore och Nilsson plus en elva år gammal tributskiva tillägnad Warren Zevon .
   Tillbakablickandet på gamla konsertrecensioner landade på ögonblick med Magnus Uggla (1997), King Kurt (1984), X-Models (1984) och en julshow med The Husbands (1989) där Marie Fredriksson dök upp som hemlig gäst.
   Men Håkans Pop lever också i nuet och blickar inte bara tillbaka i tiden. Ännu en gång upplevde jag en levande Magnus Lindberg på sitt bästa och mest generösa humör och Anna Ternheim bjöd i helgen på en rasande effektiv och spännande föreställning. Livet bjuder också på spontana infall som gjorde att vi plötsligt i fredagskväll befann oss på lokal där Folk at Heart-favoriterna Dimpker Brothers och Osten Af avsevärt höjde temperaturen och humöret med spännande musik och rap.
   Och sent i går kväll skrev jag en minnesartikel om Josefin Nilsson efter hennes tragiska dödsfall på måndagen.

ATT LYSSNA PÅ NYUTGIVNA SKIVOR TILLHÖR OCKSÅ nuet och det har under månaden släppts några som är väl värda att nämna framför många andra:
   Lucinda Williams är sedan lång tid en favorit och på nya "The ghosts of highway 20" ligger det en djupt emotionell känsla i hennes hesa bräckliga sångstämma. Låtmässigt är det kanske inte lika homogent och genomgående starkt. På ett dubbelalbum med 20 låtar blir det ofrånkomligt några svackor och några låtar som går på tomgång. Och när hon låter gitarrerna (Bill Frisell, Greg Leisz, Val McCallum med flera) ta sin plats, veckla ut de spontana utflykterna utan tanke på form eller låtlängd blir skivan än mer fylld av mer känsla än helhet.
   Skivor av lite mindre imponerande innehåll når också mina öron och Elton Johns "Wonderful crazy night" lever inte riktigt upp till hans legendstatus. Med all respekt för producenten T-Bone Burnett så tror jag inte han kan skaka liv i en åldrig opersonlig Elton John där låtarna, skrivna tillsammans med Bernie Taupin, känns som dussinmaterial. Och rösten? Vad har han gjort med sin röst eller är det bara åldern som förändrat klangen till det likgiltiga?
   Jag hade ett kort "kärleksförhållande" med den kanadensiska sångerskan Basia Bulat under 2010 vilket resulterade i att hennes album det året, "Heart of my own", hamnade väldigt högt på min årsbästalista. På nya "Good advice" är det dags att lägga hennes namn på minnet igen. Producerad av My Morning Jackets Jim James och det har givit ett inte överraskande personligt sound. Uppenbart mer pop än folkmusik där hon har sina rötter. Texterna, som jag inte riktigt har hunnit analysera, bottnar i ett splittrat förhållande och tillsammans med händelserika arrangemang blir hela "Good advice" en mycket njutbar upplevelse.
   Hajpade Amanda Bergmans "Docks" ger mig mest frågetecken. Visst låter det personligt, Amanda sjunger snyggt och soundet försöker hitta det udda men det blir lite svalt och händelsefattigt för ofta.
   Jag tog Jan Gradvalls råd att först lyssna på sista låten på Bonnie Raitts nya album "Dig in deep" och visst har hon en starkt flödande röst till det nästan ensamma pianot men jag blir inte hypnotiskt övertygad. Ändå är den avskalade låten bäst på en skiva som blandar blues, funk, r&b och sedvanligt fint gitarrspel som inte imponerar så stort fast det är skickligt utförd.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (377)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (10)
Jul (51)
Konserter (204)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Minns (100)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Mars 2016 >>
Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31      

Wendyanne 14/09: Är ganska säker på att spelningen med King Kurt på Kolingsborg var på våren 1983...

stefan 13/09: Billy spelar bara på Marlboro Man och enligt mig så är den första versionen de g...

Janne Lennell 2/09: Lipstick.. och Have...är ju en fantastisk avslutning på första sidan...

Janne Lennell 2/09: The Vanjas (som jag såg förra året på Rosengrens) i all ära..men The Magnettes s...

Bubbert 26/08: Wow, Caroline Giertz från TV7:s flummiga spökprogram!...

Anders 24/08: Är det månne Motors som ligger på parkettgolvet?...

Janne 14/08: Fantastisk platta. Jag har läst att Hiatt skrev "Have a little faith in me" i st...

Lennart 7/08: Hej! Var också på nämnda konsert och mitt minne från den är/var att J Geils B...

Peter Alzen 21/07: Finns nån chans att få veta vilka de 38 för radion var? ...

Mikael Löwengren 8/07: Den släpptes faktiskt på kassett. Dock inte på LP. ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.