Blogginlägg från 2016-03-02

Gungande Rönnblom

Postad: 2016-03-02 07:58
Kategori: 80-talskonserter

Efter flera inaktiva år som artist, när Anders F ägnade sig mer åt Desktop Design och Macintosh-datorer än musik, beslutade han sig inför sitt 15:e album att uppträda under gruppnamnet Bravado Bravado tillsammans med de gamla Grus I Dojjan-medlemmarna Jesper Lindberg och Håkan Ström. Våren 1989 släpptes gruppens album "Ömhetsdesperado".

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 10/10 1989.

BRAVADO BRAVADO
Ritz, Örebro 8 oktober 1989


Gruppen kallas Bravado Bravado och inget annat men det är givetvis lockande att sätta Anders F Rönnblom med de största bokstäverna. På affisch och annonsering har det därför hetat Rönnblom med komp och på scen på Ritz i söndagskväll var det också denne rutinerade man som ledde konserten.
   Anders F hade 14 album bakom sig i eget namn när han inför sin senaste skiva valde att "gömma sig" bakom gruppnamnet Bravado Bravado. Men låtarna och sången var hans.
   Skivan, som kom i våras, var en välkommen comeback för en artist som gjorde klassiker i början på 70-talet, men som sedan har hållit sig ganska anonym.
   Med små medel och anspråkslösa arrangemang presterade Rönnblom och hans kompanjoner, Jesper Lindberg och Håkan Ström, en av årets svängigaste plattor. Utan att höja tempot åstadkom de en skiva med lantligt och mänskligt gung med många intressanta låtar.
   På scen var Anders F Rönnblom, gitarr, Jesper Lindberg, steelguitar och många andra instrument, och Håkan Ström, bas, förstärkta med Björn Rothstein, trummor, och Fabian Månsson, akustisk gitarr, som i någon mån ska ersätta de mer namnkunniga inhopparna på skivan.
   Konserten infriade dock mina höga förväntningar då Bravado Bravado lyckades behålla den täta, rungande rytmen, som är skivans styrka, utan att överdriva volymen eller andra tomma effekter.
   Sedan fick jag ett jakande svar på min fråga om de nya låtarna är i klass med Rönnbloms 70-talsklassiker. Självklart dominerades konserten av Bravado Bravado-låtar men ju längre konserten led desto fler gamlingar hann Rönnblom köra.
   Så fick vi mot slutet en tidig God Jul-hälsning i form av den legendariska låten "Det är inte snön som faller" och på den precis som på många andra låtar var det Jesper Lindberg som behärskade ljudbilden. Han spelade steel, slide (ibland i samma låt) och vanlig elgitarr på ett helt magnifikt sätt.
   Så uppträder en bra orkester vars eventuella stordåd, eller bravad, är att de är mänskliga och vardagliga utan att någonsin bli allmängiltiga.

1. Ömhetsdesperado
2. Osårbar
3. Dimman ligger tät
4. Den relativa sanningen
5. Kärlek
6. Måsarna lämnar Gotland
7. Rock me in the moonlight
8. Svårt det är att leva, svårt det är att dö
9. Lagom hårt
10. Hula hej
11. Chimborazos vackra lava
12. Cadillac car
13. Jazz
14. Norrländska vatten
15. Jag kysste henne våldsamt
16. Annamaria

Extralåt
17. Det är inte snön som faller

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (437)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (19)
Jul (70)
Konserter (231)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (49)
Maxi12" (35)
Minns (130)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Mars 2016 >>
Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31      

Hasse 26/07: Ja, Harvest gick varm på studentrummet i Örebro i början av 70-talet. Kan for...

Peter 17/07: Låter spännande. Ska bli intressant....

Björn Stein 4/07: Även Nisse klädde sig en Stones tisha, Some girls......

Björn Stein 7/06: Ferne är legend från gruppen Risken Finns, då med en annan legend Gunnar Dani...

Silja 7/06: Bilden på Richard och Andi. En meter???...

Björn Stein 6/06: Jag såg Lars Winnerbäck, innan jag läste under bilden......

Tommy Mannfolk 31/05: Har Cantona Albumet, frågan är vilket av alla dessa lag är Ians lag? ...

Jan Arne Martin Lennell 26/05: Alltid lär man sig något nytt! Läser denna artikel och upptäcker till min f...

Kjell J 19/05: Verkligen trist att höra, lärde om Moon Martin via Lennart P, när det begav s...

Lennart Grönfelt 15/05: Fick liveskivan av en kompis 70 som inte tyckte den va något att ha, gick hem o...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.