Blogginlägg

Ett fullbordat konstverk av Anna

Bilder: Magnus Sundell

Bilder: Carina Österling

Den här recensionen publicerades ursprungligen i en kortare version i Nerikes Allehanda 29/2 2016.

ANNA TERNHEIM
VIKTOR OLSSON
Conventum, Örebro 27 februari 2016
Konsertlängd: 19:32-19:54 (VO, 22 min) och 19:56-21:40 (AT, 104 min)
Min plats: Rad 10, plats 591

Det är förutsättningar och förväntningar som ligger tunga i vågskålen. För min del hade förutsättningarna för en konsert med Anna Ternheim varit bättre och därför hade jag heller inte så höga förväntningar som vid varje tidigare tillfälle som hon har ställt sig på en scen i Örebro.
   Jag tycker nämligen, tvärtemot majoriteten av kritiker och alla fans förstÃ¥s, att det senaste grammisnominerade albumet "For the young" är en märkvärdigt konventionell skiva som inte varken överraskar eller upprör. Efter svenska förhÃ¥llanden är den givetvis helt okej men för Ternheim, som tidigare har tagit nya spännande steg för varje album, är den förutsägbart händelsefattig.
   Konserten i Conventum var varken konventionell eller förutsägbar och blev allt annat än händelsefattig. Med sedvanlig konstnärlig kreativitet, bÃ¥de visuellt och musikaliskt, lät Anna repertoaren pendla mellan nya och gamla lÃ¥tar efter en gemensam soundmässig linje som pumpade ut det optimala ur varje ton och takt.
   Där exempelvis Tomas Hallonstens trumpet, Charlotte Centervalls gitarrspel med slide och Patrick Thormans stÃ¥bas med strÃ¥ke fick mig att omvärdera materialet pÃ¥ senaste skivan. Stundtals tÃ¥lamodskrävande i sina mest skramliga crescendon medan motljuset stack i ögonen men när himmelska höjdpunkter väntade runt nästa hörn var det bara att kapitulera. Som recensent, ständigt pÃ¥ jakt efter nÃ¥got innovativt, älskade jag upplevelsen när Anna Ternheim tog mig med till nya outforskade nivÃ¥er.
   Men det fanns givetvis ocksÃ¥ nÃ¥gra sköra, innerliga ögonblick, exempelvis dragspelet i " The longer the waiting (the sweeter the kiss)" eller körsÃ¥ngen i "My secret", i det konstverk som Anna fullbordade mellan Ã¥tta och tio i lördagskväll.
   Inledande Viktor Olsson hade en välklingande och noggrant stämd akustisk gitarr och med en kraftfull stämma framförde han fem av sina lÃ¥tar, bland annat "Mil av ljus" och "Stenungsund" inför en andlös och förvÃ¥nad publik. Med ödmjukt mellansnack och självförtroende i rösten borde han snart vara känd pÃ¥ alla platser där Anna Ternheims turné drar fram.

Anna Ternheim: sång/gitarr
Tomas Hallonsten: keyboards/trumpet
Charlotte Centervalls, gitarr/sång
Jonna Löfgren: trummor
Patrick Thorman, bas/sång

1. Hours
2. Still a beautiful day
3. To be gone
4. For the young
5. Girl laying down
6. Only those who love
7. Shoreline
8. The longer the waiting (the sweeter the kiss)
9. Bow your head
10. What have I done
11. A French love
12. Summer rain
13. Let it rain
14. My secret
15. Don’t leave

/ HÃ¥kan

Björn Stein 4/07: Även Nisse klädde sig en Stones tisha, Some girls......

Björn Stein 7/06: Ferne är legend från gruppen Risken Finns, då med en annan legend Gunnar Dani...

Silja 7/06: Bilden på Richard och Andi. En meter???...

Björn Stein 6/06: Jag såg Lars Winnerbäck, innan jag läste under bilden......

Tommy Mannfolk 31/05: Har Cantona Albumet, frågan är vilket av alla dessa lag är Ians lag? ...

Jan Arne Martin Lennell 26/05: Alltid lär man sig nÃ¥got nytt! Läser denna artikel och upptäcker till min fÃ...

Kjell J 19/05: Verkligen trist att höra, lärde om Moon Martin via Lennart P, när det begav s...

Lennart Grönfelt 15/05: Fick liveskivan av en kompis 70 som inte tyckte den va något att ha, gick hem o...

Lars Thorstenson 14/05: Hamnade här efter jag hört att Moon tragiskt nog nyligen gått bort. Denna sor...

Jan Lennell 12/05: Fantastiskt album! En av de bättre låtarna tycker jag även är gospelrökaren...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.