Blogginlägg

Händelserik andradag på Live at Heart

Postad: 2014-09-05 10:39
Kategori: Live at Heart


Stor underhållning med Gunnar Danielsson.

Bilder: Carina ÖsterlingInte fullt så personlig rockmusik med David Urwitz.

Foto: Anders Erkman + lilla bilden nedanGood Harvest på Level Bar.

JIM AND SAM, Stallbacken
GOOD HARVEST, Stallbacken
DAVID URWITZ, Scandic Grand
GUNNAR DANIELSSON, Nikolaikyrkan
GOOD HARVEST, Level
BOBBY SANT, Level
CARLI & JULIE KENNEDY, Clarion Hotel


INTE ÖVERRASKANDE BLEV LIVE AT HEARTS andra festivaldag lite mer intensiv än den första. Kanske främst tack vare den levande musikscenen ute i det fria på Våghustorget och Stallbacken. Mina upplevelser på de torgen blev under torsdagen dock knapphändiga (jag har ju ett liv att leva också!) men fångade ändå in festivalens kanske just nu hetaste duo, Good Harvest, på den trivsamma scenen Stallbacken mellan Hälls Konditori och restaurangerna Kungsgatan 1 och Makeriet.
   En konsert jag recenserade i Nerikes Allehanda i dagens papperstidning och här.
   Stallbacksscenen hade mycket smakfullt placerats perfekt i mitten på det lilla torget med ansiktet mot en ihärdigt skinande septembersol. Jag trodde i min enfald att jag skulle hinna med en liten snabbis på Våghustorget halv tre och få en liten aptitretare på de kanadensiska enäggstvillingarna Carli & Julie Kennedy. Men det gick inte alls.
   När jag närmade mig Våghustorget på cykel längs Drottninggatan växte ett mullrande basdominerat rocksound till sig ju närmare jag kom. Det visade sig nämligen att scenen på Våghustorget hade haft stora tekniska problem och det detaljerade schemat av artister på scen, med exakta klockslag, var kraftigt försenat. På scen stod rockgruppen Stefany June och slungade ut häftig levande elektrisk rockmusik och ingen såg till systrarna Kennedy.
   Tog mig istället till Stallbacken och ovannämnda Good Harvest-konserten och där fick jag, ännu en gång utan planering, se och höra Los Angeles duon Jim and Sam, vars efternamn jag efter lite sökning kunde konstatera vara Hanft respektive Yonack. När jag nu kommer i kontakt med det tämligen ovanliga namnet Hanft ramlar det ned en eller två poletter. Jim uppträdde faktiskt på Live at Heart 2010 som soloartist men jag missade honom då men däremot såg jag honom några månader senare när han agerade "förband" till Mark Olson på Clarion Hotel. Världen är bra liten, kunde jag därmed konstatera.
   Två röster och en akustisk gitarr var det enda som behövdes när Jim and Sam stod för en mycket underhållande och trivsam musikalisk upplevelse mitt i eftermiddagssolen.
   Jag tog sedan några timmar ledigt från Live at Heart (nåja, recensionen av Good Harvest skulle ju skrivas) för att ladda för ännu en händelserik kväll på festivalen. I det här fallet händelserik i betydelsen sena ändringar, förseningar och inställda konserter. Ryktet började gå på Scandic Grand, där vi tidigt på kvällen hade siktat in oss på konserten med David Urwitz, att Anders F Rönnblom var sjuk. En svår ögoninfektion, enligt Anders själv på Facebook, och dessutom feber i bandet omöjliggjorde givetvis en konsert på Live at Heart. Men informationen om bandets inställda konsert var allt annan än tydlig.
   David Urwitz med band gick på scen kraftigt försenade och vi tvingades lämna hotellet efter ungefär 20 minuters konsert då andra konsertupplevelser krävde uppmärksamhet. Jag är varken initierad eller fanatisk när det gäller Urwitz och hans musik. Habil, professionell men i mina öron inte så personlig rockmusik.
   Jag kan i det sammanhanget citera skivbolagschefen Håkan Olsson: "De har inte knäckt koden". Fast Olssons uttalande gällde faktiskt Good Harvest. Sprang ihop med Olsson på väg in på Scandic Grand och ville höra hans åsikt om de två Falutjejerna när han fällde de nästan historiska orden. David Urwitz har inte heller knäckT koden i mina öron.

PÅ VÄGEN TILL NIKOLAIKYRKAN MÖTTE JAG några F-Heads som hade hört ryktet om Anders F:s sjukdom men hoppades ändå. Själva anlände vi till kyrkan fem minuter tidiga men där hade Gunnar Danielsson (se höger) precis inlett sin konsert som med facit i hand pågick i nästan en hel timme. Otroligt underhållande, fantastisk spontanitet och med upprepade komiska höjdpunkter i både texter, låttitlar och mellansnack.
   Förlåt att jag var lite oförberedd men Danielsson var för mig en föredetting med legendariska insatser i Risken Finns och Danielsson & Pekkanini men han visade under en timme att det är här och nu han har sina höjdpunkter. En låt hette dessutom "Det är här jag är nu"...
   Inspirerad av konsertlokalen inledde han med sin psalmliknande "Ett Spadtag Till I Torr och Mager Jord" och fortsatte med många rent geniala texter till enkla men underhållande melodier. Han förbannade den "ogudaktiga" gitarrsträngen som inledningsvis störde några låtar men även den fadäsen blev till alldeles underbar underhållning. Nu har jag förstått att det finns många guldkorn i Gunnar Danielssons stora låtskatt. Som dessutom snart utökas med ännu ett album, "Faller på plats", där vi fick höra titellåten.
   Efter eftermiddagens fina Good Harvest-framträdande utomhus var det dags att höra duon på en fullpackad krog, Level, där trängseln och publikresponsen var ungefär lika stor. På dagen hade de lite rebelliskt strukit alla låtarna från förra årets ep men här fanns det plats för både gamla och helt nya låtar. Och till slut fick jag höra min stora favorit "Bring my baby" lika klockren och effektiv som vanligt.
   Konserten fick en spännande eftersläng när Janne Beime, revisor och finansiell rådgivare åt många artister (Per Gessle, bland annat), visade sitt intresse för de två unga sångerskorna i Good Harvest. "Det här är spännande och bra" hade någon hört honom säga...
   Karlstads Bobby Sant var nästa artist på Levels lilla scen när trängseln inte var lika påtaglig som under Good Harvests framträdande. Efter två singer/songwriter-album har Bobby Sant nästan en ny karriär på gång med en ny, tuffare och rockigare framtoning. På Level var han ensam med en akustisk gitarr men med sin nya vän plektrumet spelade han så kraftfullt att hans sedvanligt gälla röst i jämförelse nästan smektes fram. Recensionen i Nerikes Allehanda (med några tillägg) hittar du här.
   Klockan närmade sig midnatt och på vägen hem var det tämligen naturligt att slinka in på Clarion Hotel för lite country med tvillingarna Carli & Julie Kennedy från Victoria, en liten stad nära Vancouver i Kanada. Efter radions Arne Holmbergs påannonsering "All the way from Canada" följde ett övervägande tempostarkt framförande där show, instrumental skicklighet och röstmagi var viktiga ingredienser. Men så dags, en halvtimme efter midnatt, var jag en aning slö, utmattad och trött, där en promenad hem plötsligt var största prioritet.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (382)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (10)
Jul (51)
Konserter (205)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Maxi12" (13)
Minns (102)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< September 2014 >>
Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30          

Siim 17/11: Tack Håkan för en alltid inspirerande artikel, gav mig också inspiration till at...

Olle Unenge 24/10: https://tommyhansson.wordpress.com/category/ciaron-bourke/...

Anders Thelin 7/10: Hej Håkan Tillhör också den exklusiva skara som har El Mirage i samlingen, inkö...

Bubbert 3/10: Bekantar mig precis med hans återföreningsskivor med Mudcrutch (2008 och 2016), ...

Wendyanne 14/09: Är ganska säker på att spelningen med King Kurt på Kolingsborg var på våren 1983...

stefan 13/09: Billy spelar bara på Marlboro Man och enligt mig så är den första versionen de g...

Janne Lennell 2/09: Lipstick.. och Have...är ju en fantastisk avslutning på första sidan...

Janne Lennell 2/09: The Vanjas (som jag såg förra året på Rosengrens) i all ära..men The Magnettes s...

Bubbert 26/08: Wow, Caroline Giertz från TV7:s flummiga spökprogram!...

Anders 24/08: Är det månne Motors som ligger på parkettgolvet?...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.