Blogginlägg

Larm #12: juni 1980

Postad: 2015-02-09 07:52
Kategori: Larm



1. Ska - eller va fan hände på Jamaica före reggae-musiken
2. Q: Are we not men? A; We are DEVO!!!
3. THE CURE
4. LEW LEWIS
5. Muscle Shoals i kvadrat
6. PROFESSOR LONGHAIR
7. 999
8. PETE FRAME: Birmingham Beatsters
9. ALAN PRICE: Between yesterday... and today
10. JIMMY PAGE i studion
11. Lennart Perssons singlar
12. Lost in the blåst
13. Skivrecensioner
14. Litta' om JOE ELY

OM MAN SKA LITA PÅ LEDAREN OCH DEN sedvanliga förklaringen till försenat nummer i #11, när de en gång för alla bestämmer att framtida Larm-nummer ska komma punktligt på bestämda tider (två nummer/år, juni och december) så borde nya numret dateras juni 1980. Med tanke på Larm-numrets två helsidesannonser (The Fabulous Thunderbirds: What's the word/Graham Parker: The up escalator) och deras releasedatum borde det stämma rätt bra.
   Utan namngiven chefredaktör, Lennart Persson meddelade sitt avhopp i #11, så blev det på den ansvarige utgivaren Staffan Soldings lott att meddela och förklara det nya priset på Larm, 15 kr. "Vi hade satt priset på Larm nummer 12 innan vi hade fått reda på vad tryckningen av nummer 11 skulle gå på. De skulle vi aldrig ha gjort. Kostnaderna hade ökat med 40% sedan nummer 10", skriver en smått chockad Solding. Prenumerationspriset för fyra nummer var därmed 50 kr.
   Efter Lennart P:s avhopp, fast han fortfarande tillhörde redaktionen och bidrog med några texter, kunde man i det här 52-sidor tunga Larm-numret avläsa en viss breddning av materialet. Som exempelvis den inledande långa artikeln, skriven av initierade Jörgen Stålbrand, som beskriver skamusikens historia med små korta presentationer av The Maytals, Prince Buster, Jimmy Cliff, The Wailers, Skatalites och omslagsartisten Don Drummond plus en efterföljande liten diskografi i ämnet.
   Skahistorien följs av av två Bengt Lander-signerade artiklar om Devo och The Cure, två inte helt "rumsrena" grupper enligt den gamla traditionella Larm-modellen, innan Lennart P kommer och ställer allt till rätta med en intervju/artikel/skivhistoria med Lew Lewis fram till singeln "1-30 2-30 3-35". Lennart P har bara gott att säga om den skivan: "Det här är en osannolik rockabilly-mutation som är suveränt producerad av Vic Maile". Jag håller med och det kan ni läsa här.
   Efter Kalle Oldbys presentationer av gitarristerna Reggie Young och Pete Carr i tidigare Larm tar han nu ett samlat grepp om hela den Muscle Shoals-baserade studiogruppen som innehåller David Hood, bas, Roger Hawkins, trummor, Jimmy Johnson, gitarr, och Barry Beckett, keyboards. Ett fantastiskt sedvanligt handskrivet uppslag av Oldby och vilken otroligt rutinerad kvartett, med många musiktips, han berättar om.

STAFFAN SOLDINGS "ÄNNU MERA BLUES"-krönika, som funnits med sedan dag 1 och här, har nu städats ut men han har i gengäld fått större utrymme. Här är det fem fina sidor om Professor Longhairs långa historia med snygga skivetiketter och omslag som illustrationer.
   Ettrigt energiska 999 presenteras av Mia Valentin på en liten men detaljerad välfylld halvsida. Engelsmannen Pete Frames Rock Family Trees tillhör pop- och rockhistoriens viktigaste dokument, finns tryckta i flera böcker, och Larm hade fått tillstånd att återpublicera hans sedvanligt detaljerade träd över Birmingham-grupper som bland annat Moody Blues, The Move och ELO med förgreningar. Plus en mycket noggrann diskografi.
   Teamet Lennart P/Staffan Solding uppreepar "succén" från Larm #7 och #8, när de genomarbetat tog sig igenom Kinks diskografi, genom att på sidorna 29-39 återberätta Alan Prices skivhistoria. Även denna gång täcker Lennart P den tidiga perioden, 1965-70, och Solding den senare, 1971-80. Med etiketter, skivomslag och sedvanligt kunnigt och intressant berättande.
   Jimmy Page i studion, följetongen från Larm #9 och #10, får en överraskande och oplanerad fortsättning i det här numret. Pontus von Tell kommer med ny information i ämnet, några rättelser på tidigare artiklar och några diskografitillägg.
   Lennart P:s singelrecensioner är tillbaka men på ett starkt nedminskat utrymme. Tio singlar är allt som behandlas. Bland annat Basse Wickmans "Son of Cathy's clown" ("pure magic", skriver en grymt imponerad Lennart), Dwight Twilleys "Somebody to love", en bootleg-ep med Beatles (!) och en intressant Richard Hell-ep.
   Bland skivorna på de tre "Lost in the blåst"-sidorna låter ett Tom Rush-album från 1970, två Dr John-album och Herb Pedersens lugna "Sandman" mest intressanta.
   Sedan har vi i vanlig ordning några sidor skivrecensioner med aktuella skivor också. Som Ry Cooders soundtrack till "The long riders", Alan Prices senaste album "Rising sun" och Lennart Perssons recension av The Records "Crashes"-album.
   Även Torkel Dromberg har blivit av med sin vinjett, Litta Kantri, och får nu på ett uppslag berätta allt han vet om Joe Ely.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (382)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (10)
Jul (51)
Konserter (205)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Maxi12" (12)
Minns (102)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Februari 2015 >>
Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28  

Siim 17/11: Tack Håkan för en alltid inspirerande artikel, gav mig också inspiration till at...

Olle Unenge 24/10: https://tommyhansson.wordpress.com/category/ciaron-bourke/...

Anders Thelin 7/10: Hej Håkan Tillhör också den exklusiva skara som har El Mirage i samlingen, inkö...

Bubbert 3/10: Bekantar mig precis med hans återföreningsskivor med Mudcrutch (2008 och 2016), ...

Wendyanne 14/09: Är ganska säker på att spelningen med King Kurt på Kolingsborg var på våren 1983...

stefan 13/09: Billy spelar bara på Marlboro Man och enligt mig så är den första versionen de g...

Janne Lennell 2/09: Lipstick.. och Have...är ju en fantastisk avslutning på första sidan...

Janne Lennell 2/09: The Vanjas (som jag såg förra året på Rosengrens) i all ära..men The Magnettes s...

Bubbert 26/08: Wow, Caroline Giertz från TV7:s flummiga spökprogram!...

Anders 24/08: Är det månne Motors som ligger på parkettgolvet?...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.