Blogginlägg

"Body-building"

Postad: 2015-02-10 07:50
Kategori: Skiv-recensioner



MICKEY JUPP
Body-building
(egen etikett)


Pubrockprofilen Mickey Jupp är känd för att snabbt byta åsikt eller ståndpunkt men för någon månad sedan slog han något av personligt rekord i kovändningar. I samband med uppmärksamheten på Jupp-boxen "Kiss me quick, squeeze me slowly" läste jag i den svenska tidningen Nostalgia Magazine en intervju med Jupp där han enkelt och klart förklarar att han har lagt av:
   "Jag känner mig färdig. Sätter jag mig vid pianot, tappar jag intresset efter fem minuter. Nu blir jag pensionär".
   På Mickeys nästa Facebook-uppdatering, faktiskt dagen efter, läser jag att han har långt framskridna planer på en ny skiva i "Favourites"-serien och vill veta om någon är intresserad. Det blev givetvis en störtflod av positiva kommentarer.
   Så långt var projektet på gång, han förklarar lite senare att det kan ta tid att få ihop nya låtar, men en dryg vecka senare kommer chockbeskedet från Mickey:
   "Boys and girls - I'm sorry - but there will be no Favourites 6. I shouldn't have asked you if there was a demand for such a thing. The songs that I have recorded over the last few weeks are rubbish."
   Reaktionen från medlemmarna i Facebook-gruppen "Fans of Mickey Jupp" blev omedelbar och det regnade sympatier som uppmanade Mickey att ta det lugnt och låta det ta sin tid. Kommentarer som fick Mickey att ännu en gång snabbt ändra ståndpunkt och slutföra produktionen av "F 6" som var skivans arbetsnamn under inspelningarna.
   Nu, mindre än en månad efter Mickeys första positiva meddelande, har skivan nått sina lyssnare. "Favourites" (2009), den första i raden av hemmainspelade Mickey Jupp-album, följdes av "Favourites too" (2011), "Naughty boy" (2013), "Cambridge" (2013), "Pot-washing" (2014) och nu "Body-building", uppkallad efter en låt på albumet.
   Om veckorna med alla olika beslut var minst sagt dramatiska är det musikaliska slutresultatet inte lika dramatiskt utan snarare en Mickey Jupp-skiva av sedvanlig välkänd kvalité, ännu en gång inspelad hemma på egen hand och med text och musik som väcker vemod, minnen och är ännu ett bevis på ett hängivet låtskrivande.
   Måhända kan man ännu en gång beskriva en Mickey Jupp-skiva som demokvalité. Tretton låtar som till uppbyggnad och inspelning är enkla och ofta korta men ändå idémässigt kärnfulla och detaljerat välplanerade. Låt vara i ofta traditionellt och musikaliskt uppkörda hjulspår där rock'n'roll-tempot möter dansanta rytmer i låtar som nästan skriver sig själva förutom texten som är Mickeys riktiga styrka. Vem ger ut första boken med hans bästa låttexter?
   Vid sidan av det där rockigt svängiga, och kanske inte så originella, har vi det vemodigt eftertänksamma som kanske är området där Mickey blir riktigt personlig.
   Jag har inga klagomål på den egeninspelade kvalitén på Mickeys skivor ty han har och har under de senaste åren haft en egendomlig förmåga att kombinera dämpade rytmmaskiner, piano- och gitarrarrangemang, stark personlig sång med ofta dubblerade stämmor i refrängen på ett alldeles naturligt sätt. Fast på den här skivans "Be true to your school", en 33 år gammal låt, är trumprogrammeringen mer markerad, volymen plötsligt höjd och helheten mer konstgjord än i övrigt på skivan.
   Självömkan må vara Mickey Jupps mellannamn men när det blir så underhållande och engagerande som i "I apologize", "Trees died" och "Little old me" kan jag inte annat än applådera. Blues och klagomål brukar gå hand i hand i musikhistorien och Mickeys sång om brevbärarens leverans av bara räkningar får givetvis mina sympatier.
   Som vanligt på en ny Jupp-skiva letar jag efter lämpliga originallåtar till en kommande liverepertoar eller möjligen en Refreshments-coverskiva och det finns några uppenbara låtar på "Body-building". "If you're gonna be late", "Not where you come from now" och "You bring out the blue in me" kanske inte tar musikhistoriens utveckling med stora steg framåt men det är minst sagt låtar av hög kvalité och kvalificerade för vilken rockkonsertavslutning som helst.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (380)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (10)
Jul (51)
Konserter (204)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Minns (101)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Februari 2015 >>
Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28  

Anders Thelin 7/10: Hej Håkan Tillhör också den exklusiva skara som har El Mirage i samlingen, inkö...

Bubbert 3/10: Bekantar mig precis med hans återföreningsskivor med Mudcrutch (2008 och 2016), ...

Wendyanne 14/09: Är ganska säker på att spelningen med King Kurt på Kolingsborg var på våren 1983...

stefan 13/09: Billy spelar bara på Marlboro Man och enligt mig så är den första versionen de g...

Janne Lennell 2/09: Lipstick.. och Have...är ju en fantastisk avslutning på första sidan...

Janne Lennell 2/09: The Vanjas (som jag såg förra året på Rosengrens) i all ära..men The Magnettes s...

Bubbert 26/08: Wow, Caroline Giertz från TV7:s flummiga spökprogram!...

Anders 24/08: Är det månne Motors som ligger på parkettgolvet?...

Janne 14/08: Fantastisk platta. Jag har läst att Hiatt skrev "Have a little faith in me" i st...

Lennart 7/08: Hej! Var också på nämnda konsert och mitt minne från den är/var att J Geils B...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.