Blogginlägg

Covers: Cyndi Lauper

Postad: 2014-10-03 07:51
Kategori: Ingen

CYNDI LAUPER: At last (Epic/Daylight, 2003)

Cyndi Lauper har, som många andra artister genom åren har gjort, gått tillbaka till sin barndom och uppväxt för att välja material till sin coverskiva. Hon berättar i cd-häftet att hon växte upp i Ozone Park Queens i New York. I denna smältdegel där grannarna kom från Tyskland, Italien, Ryssland och med afrikanska amerikaner runt hörnet var det kärleken till musiken som var gemensam. De rötterna kanske inte direkt kom fram på Laupers första magnifika hitlåt "Girls just want to have fun" men det har definitivt präglat stora delar av Cyndi Laupers urval till den här coverskivan.
   Cyndi har verkligen gÃ¥tt pÃ¥ djupet och mÃ¥nga gÃ¥nger letat fram material frÃ¥n lÃ¥ngt innan hon föddes 1953. Och dÃ¥ hamnar vi väldigt lÃ¥ngt frÃ¥n modern popmusik och historiskt sett ocksÃ¥ lÃ¥ngt innan rock'n'roll tog över världen. Bland lÃ¥tarna pÃ¥ skivan finns drömmen om Manhattan pÃ¥ andra sidan East River mer eller mindre pÃ¥taglig och symboliseras ocksÃ¥ pÃ¥ omslaget med den karaktäristiska profilen av Manhattan i bakgrunden bakom Cyndi.
   "At last" är musikaliskt lÃ¥ngt frÃ¥n den "fÃ¥gelskrämma" som tog popvärlden med storm 1984 med sin färgstarka framtoning. Inga pop- eller rockmusiker i kompet där manskapet bakom Cyndi med jazzarrangörerna Don Sebesky och Steve Gaboury har jazzbakgrund. Men i producentstolen har vi Russ Titelman som har namn som Randy Newman, Little Feat, Ry Cooder, George Harrison med flera pÃ¥ sitt konto.
   TitellÃ¥tens ensamma piano och stillsamma strÃ¥karrangemang ger plats för Cyndis röstresurser och pÃ¥ Burt Bacharachs "Walk on by" är tempot neddraget och arrangemanget är lika mycket jazz som en lÃ¥ngsam popballad. Det är först pÃ¥ "Stay" som tempot ökar när arrangemanget tar fart i nÃ¥got som liknar karibisk dans eller calypso.
   Cyndi är ingen Édith Piaf men Cyndi har bÃ¥de och personlighet att tolka "La vie en rose" pÃ¥ ett godkänt sätt till ett ensamt piano. En majoritet av lÃ¥tarna pÃ¥ "At last" är väldigt lugna och meditativa med pianisten Steve Gaboury i en central roll som arrangör och musiker. Med undantag för "Stay" är första halvan av albumet lugn och seriös.
   Tempot höjs lite pÃ¥ Steve Wonders sÃ¥ gott som okända lÃ¥t där lÃ¥tskrivaren dessutom bidrar med typiskt Toots Thielemans-inspirerat munspel. Sedan mynnar skiva ut i ren jazz där hon bland annat möter Tony Bennett i en klassisk duett.
   Hon kan som sÃ¥ngerska inte mäta sig med Nina Simone pÃ¥ "Don't let me be misunderstood" men lyckas göra Motown-lÃ¥ten "You've really got a hold on me" till en avskalad och känslig pianoballad.
   Innan hon Ã¥tervänder till Édith Piaf och 30-talet som är nÃ¥got av skivans genomgÃ¥ende tema. Med en glad dansvänlig och struttig reggae/ska-version av "On the sunny side of the street" som slutpunkt.


1. "At Last" (Mack Gordon/Harry Warren) 2:44
1941. Singel med Glenn Miller and his Orchestra.
2. "Walk On By"   (Burt Bacharach/Hal David) 4:34
1964. Singel med Dionne Warwick.
3. "Stay" (Maurice Williams) 3:14
1960. Singel med Maurice Williams and the Zodiacs
4. "La Vie en Rose" (Louis Guglielmi/Édith Piaf) 3:35
1947. Singel med Édith Piaf.
5. "Unchained Melody"    (Alex North/Hy Zaret) 4:27
1955. Från filmen "Unchained" med Todd Duncan.
6. "If You Go Away" (Jacques Brel/Rod McKuen) 4:27
1966. Från albumet "The Loner And 13 Other Rod McKuen Songs Of Love And Loneliness" med Rod McKuen.
7. "Until You Come Back to Me (That's What I'm Gonna Do)" (Morris Broadnax/Clarence Paul/Stevie Wonder) 4:40
1973. Singel med Aretha Franklin. (Originalet spelades in 1967 av Stevie Wonder, men släpptes inte förrän 1977 på abumet "Looking back").
8. "My Baby Just Cares for Me" (Walter Donaldson/Gus Kahn) 2:37
1930. Från film/musikalkomedin "Whoopee!" med Eddie Cantor.
9. "Makin' Whoopee" (Duet with Tony Bennett) (Walter Donaldson/Gus Kahn) 4:16
1928. Från musikalkomedin "Whoopee!" med Eddie Cantor.
10. "Don't Let Me Be Misunderstood" (Bennie Benjamin/Gloria Caldwell/Sol Marcus 3:40
1964. Singel med Nina Simone.
11. "You've Really Got a Hold on Me" (Smokey Robinson) 4:03
1962. Singel med The Miracles.
12. "Hymn to Love" (Marguerite Monnot/Eddie Constantine/Édith Piaf) 3:33
1956. Frå med n albumet "La Vie En Rose / Édith Piaf Sings In English" med Édith Piaf.
13. "On the Sunny Side of the Street" (Dorothy Fields/Jimmy McHugh) 4:08
1930. Från musikalen "Lew Leslie's".

/ HÃ¥kan




Beatles (63)
Blogg (530)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (80)
Konserter (243)
Larm (20)
Listor (57)
Maxi12" (35)
Minns (178)
Pubrock (13)
Stiff (49)

<< Oktober 2014 >>
Må Ti On To Fr Lö Sö
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31    

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.