Blogginlägg

En generös konsertkväll

BOBBY SANT
CHRISTY HAYS
CHARLIE PIERCE
East West Sushi, Örebro 11 maj 2013
Konsertlängd: 22:03-22:34 (Hays, 31 min), 22:35-23:04 (Pierce, 29 min) och 23:11-23:44 (Sant, 33 min)
Min plats: Stående i baren.

På affischen tre artister och låtskrivare, från Värmland och USA, blev i praktiken en generös och ambitiös konsertkväll på en sushirestaurang inför en liten men lyssnande publik. Värmlänningen Sant har fått med sig två låtskrivarkollegor från USA på en liten turnésväng runt Sverige. En liten anspråkslös variant på Triple Troubadours men artisterna här gjorde sin halvtimme på scen till sin eget showcase. Ett bra tillfälle att få höra ny musik med nya artster.
   Bobby Sant är ju känd sedan tidigare, bland annat från Live At Heart, men Hays och Pierce var nya trevliga bekantskaper.
   Christy Hays från Austin inledde konserten ensam på scen med en underbart distinkt ton på sin akustiska gitarr. Utan att ha hört hennes album "Drought" blev varje låt en ny upptäckt som kanske kräver några lyssningar för att kunna sitta perfekt.
   Sedan fick konsertkvällen variation och överraskning när Charlie Pierce satte sig bakom pianot och drog igång högfrekvent boogie woogie i bästa Jerry Lee-stil. Hans uppträdande i övrigt var lugnare med många fina låtar som påminde om Warren Zevon eller Jackson Browne. Innan han rockade loss igen på sista låten.
   Pierce satt kvar vid pianot när Bobby Sant äntrade scenen och det gav hans låtar en lite fylligare prägel vilket i och för sig inte behövs ty Sant är en dignitet i egen hög person. Med sin kraftfulla röst och läckra gitarrspel växte hans låtar ytterligare live.
   Den här turnén har titeln "My dead town tour" efter Sants senaste album och det var givetvis låtar från den skivan som stod i centrum för kvällen. Med låtar som "City sky", "Frozen tears", "3000 skies", titellåten och den lilla ödmjuka avslutande pärlan "Letter 44".
   Sant bjöd också på några inspirerade nyheter, båda i duett med Christy Hays, i låtarna "Pray for my soul" "Little wet bird" (som jag tror titlarna är...).

/ Håkan

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...

Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.