Blogginlägg

Richards produktiva veckor i Örebro

Foto: Jan-Aage HaalandRichard Lindgren har skrivit låtar, gjort konserter och spelat in i studio under de två veckor han har varit i Örebro.

Live At Heart-stipendiaten, sångaren och låtskrivaren RICHARD LINDGRENS två veckor långa vistelse i Örebro blev händelserik och produktiv. Förutom en flödande kreativitet på låtskrivarområdet så har han också genomfört en rad konserter plus två dagar i skivinspelningsstudio. Låtskrivarstipendiet, som instiftades i höstas av Live At Heart tillsammans med Elite Stora Hotellet, Örebro kommun och Musikhögskolan, tilldelades alltså första gången Malmös Richard Lindgren.
   PÃ¥ rum 309 pÃ¥ Stora Hotellet, med utsikt över takÃ¥sarna västerut och bortÃ¥t Kilsbergen, har Richard skrivit och/eller färdigställt sex lÃ¥tar. Han har tillsammans med sin lokale kompanjon Olle Unenge under dessa dagar även upptäckt tvÃ¥ nya covers till sin liverepertoar.
   - Det har infunnit sig en ren fransk atmosfär däruppe pÃ¥ rummet, berättar Richard. När jag öppnade fönstret kunde jag dessutom nästan ana en musette eka där borta vid Storbron...
   Richard blev premiärartist för Live At Hearts lÃ¥tskrivarstipendium men kände varken press eller Ã¥ngest inför utmaningen att prestera och sedan visa upp ett resultat.
   - Det här är egentligen inte sÃ¥ stor skillnad mot min vanliga vardag. Jag skriver nästan jämt, bollar idéer i mitt eget huvud, användbara fraser Ã¥ker ut och in i hjärnan och det pÃ¥gÃ¥r en ständig jakt pÃ¥ den perfekta lÃ¥ten. Men här har jag kunnat jobba ostört och kreativt. Det är naturligtvis ett stort privilegium. Kreativiteten har flödat, säger Richard.
   Helt nya lÃ¥tar i Richards allt vidlyftigare lÃ¥tkatalog är smÃ¥tt jazziga "I'm crazy about you baby", pianoballaden "Driftwood", lätt bluesiga "Hurry on home mama", den typiska Lindgren-lÃ¥ten "Letting go of you", den lÃ¥nga (7:27) "Desolation row"-influerade "The Heart of the land" och texten "Broken bell" som ännu inte fÃ¥tt nÃ¥gon melodi.
   LÃ¥tar som sedan blivit ryggrad under tvÃ¥ skivinspelningsdagar i Musikhögskolans studio. Där strÃ¥lade Richard och Olle samman med ytterligare musiker för att med smÃ¥ men delikata medel dekorera melodierna.
   Där kom Mats Lindström, som till vardags spelar i Tullamore Brothers och Sir Reg, med sin irländska bouzouki, Robin Mossberg pÃ¥ stÃ¥bas, Simon Nyberg pÃ¥ bland annat banjo och mandolin, Kajsa Zetterlund, ocksÃ¥ frÃ¥n Tullamore-bröderna, pÃ¥ fiol och Andreas Svensson pÃ¥ dragspel.
   Inspelningarna av de sex lÃ¥tarna, under ledning av teknikern Erik Värn, var väldigt odramatiska, naturliga och väldigt snabbt genomförda.
   NÃ¥gra snabba repetitioner i studion, inga noter förekom, bara Richards text pÃ¥ ett notställ, sedan inspelning live följt av en koncentrerad avlyssning i kontrollrummet. Richard var inte pÃ¥ jakt efter det kliniskt felfria utan var väldigt nöjd när det lät nästan perfekt. Spela rätt var nästan förbjudet och spela lite fel var klart godkänt. "NÃ¥gra smÃ¥fel fÃ¥r man ta", var Richards ofta Ã¥terkommande kommentar.
   - Det var kul att spela in med nya människor, spännande men ändÃ¥ tryggt med sÃ¥ skickliga musiker bredvid sig. Och alla var väldigt förberedda dÃ¥ Olle spelat in vÃ¥ra genomgÃ¥ngar pÃ¥ hotellrummet och sedan skickat runt dem, berättar Richard samtidigt som han avundsjukt sneglar pÃ¥ Olles Iphone som underlättat inspelning och sedan spridning av de nya lÃ¥tarna.
   - Väldigt modernt det där men ocksÃ¥ bekvämt och praktiskt. Jag är annars papperslapparnas mästare när jag skriver nya lÃ¥tar, avslöjar Richard.
   En stor del av sitt nya material har Richard fÃ¥tt möjlighet att framföra live i olika sammanhang under de här veckorna. Vännen, arrangören och musikern Olle Unenge har tillsammans med Live At Heart-generalen Anders Damberg hjälpt till att boka spelningar pÃ¥ mÃ¥nga olika ställen och miljöer. Allt för att göra vistelsen i Örebro sÃ¥ händelserik och kreativt utmanande som möjligt.
   FrÃ¥n en stökig och högljudd restaurangspelning pÃ¥ lÃ¥ngfredagen via en högtidlig solosession vid den vita flygeln i Clarion Hotels foajé och ett klassiskt pubframförande pÃ¥ Richards stamlokus Bishops Arms tidig onsdagskväll till den mer officiellt arrangerade konserten i pÃ¥ avslutningskvällen i Örebro.
   Ofta tillsammans med Olle Unenges akustiska gitarr har Richard pÃ¥ gitarr och piano presenterat en mix av de nya exklusiva lÃ¥tarna, nÃ¥gra av sina egna numera ganska kända lÃ¥tar och avslutningsvis nÃ¥gra populära och riktigt välkända allsÃ¥ngscovers som nog aldrig hamnar pÃ¥ ett nytt Richard Lindgren-album.
   Till sitt hotellrum hade Richard även lÃ¥nat ett piano som gjort att han har skrivit fler lÃ¥tar pÃ¥ det instrumentet. Kanske 70/30 i uppdelning mellan piano och gitarr enligt egen beräkning. Och just pianot har en betydande del pÃ¥ de nya coverlÃ¥tarna, den traditionella irländska vackra kärleksballaden "I wish I had someone to love me" och Mississippi John Hurts "Make me a pallet on your floor".
   Richards konsertintensitet har den här vÃ¥ren ökat kraftigt. Först en sväng med sitt rockband där Richard spelade elgitarr, sedan en tre veckor lÃ¥ng turné nästan varje kväll med Triple Troubadours (med amerikanerna Will Courtney och Lydia Loveless), en kort Norgevisit och nu tvÃ¥ veckor i Örebro.
   - Jag har knappt varit hemma sedan 31 januari och pÃ¥ tisdag Ã¥ker jag till Barcelona för att spela in ytterligare nÃ¥gra lÃ¥tar med min svÃ¥ger Fredrik Carlqvists band. Sedan ska jag sova en vecka när jag kommer hem.
   Berättar Richard Lindgren som kommer att premiera sitt hotellrum med en fin notering pÃ¥ samma sätt som Bo Setterlind gjort i ett annat rum pÃ¥ Stora Hotellet. Ett rum, med utsikt över Örebro slott, som Setterlind utnämnde till världens näst finaste hotellrum. Strax efter ett rum pÃ¥ ett hotell i Kyoto, Japan.
   Richard skriver som sagt nya texter och tänker musik dygnet runt. I fredags strax efter 02.00 medan den stackars dörrvakten Tommy försökte skicka ut alla kvarvarande pubgäster pÃ¥ Bishops Arms stack Richard en papperslapp i min hand medan han förklarade att han, i en skrÃ¥lande, stökig och hysterisk atmosfär, skrivit nÃ¥gra textrader som kan komma till användning i framtiden:



Bilder: Jan-Aage HaalandUnder skivinspelningen har Richard bland annat använt sig av Robin Mossberg, ståbas, Kajsa Zetterlund, fiol, och Simon Nyberg, gitarr.

/ HÃ¥kan

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.