Blogginlägg från 2012-09-26

Känsloladdad musikattack

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 22/2 1985.

MARIE BERGMAN & LASSE ENGLUND
Rockmagasinet, Örebro 20 februari 1985

Charmen med Rockmagasinets oöverträffade satsning nu i vinter och vår är med vilken bredd och variation artistutbudet har valts. Förra veckan ett skramligt, och för övrigt ett tämligen misslyckat, rockband (Dogs) och den här veckan en musikaliskt lågmäld duo i form av Marie Bergman och Lasse Englund.
   Under sina modiga 105 minuter och 18 låtar lyckades de fylla programmet med allt från glada rocklåtar till vemodiga ballader med ett tvärsnitt från Marie Bergmans hela karriär, både gamla och nya låtar.
   Främst blev konserten en känsloladdad attack då Marie ofta lämnade ut sina allra innersta tankar med både lust och längtan. Hennes röst hade många tonlägen och blev till ett exklusivt instrument med suveränt samspel med Lasse Englunds skickliga gitarrspel. Däremellan fanns det både medveten och omedveten kontakt som tillät både improviserade krumsprång och spontana infall.
   Efter nästan sju års samarbete känner Lasse och Marie varandra utan och innan vars varma relation lätt fortplantade sig i publiken som tinade upp och både sjöng och klappade händerna.
   Många av de starka och imponerande rocklåtarna, som Marie gjorde med sitt kompband i höstas, saknades i detta akustiska format. Därför kändes det lite snopet att missa den aktuella singeln "Närmare än nära" som är det bästa Marie Bergman någonsin gjort på skiva.
   Men det räckte ändå långt utöver det vanliga när Marie Bergman och Lasse Englund gjorde extralåt på extralåt för att avsluta med "Instant energi".

/ Håkan

”Precis som det ska va’”

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 26/9 2012.

KENNETH & THE KNUTTERS
Precis som det ska va'
(Columbia)

Inget nytt under solen och inte heller på en ny Kenneth & the Knutters-skiva. Och det är väl gruppens hela koncept och ambition att man som lyssnare ska känna igen sig. Att temat i texterna, ofta en alldeles egen mix av läder, synd och dryck, ska låta så tidlösa att det under årens lopp varit nästan omöjligt att skilja låtarna från varandra. I alla fall textmässigt ty rim och innehåll från 1983, första skivan, via 2001, senaste skivan, till 2012, nya skivan, har förbluffande likheter.
   Ingen direkt utveckling på det "poetiska" området men sound och arrangemang har växt, från det popinspirerat enkla till ren och skär boogierock. Från Magnus Uggla till Status Quo om jag nu ska generalisera. Där tyvärr det musikaliska är mer professionellt än personligt vilket får mig att aldrig mer kalla Knutters för Sveriges proffsigaste hobbyband för på "Precis som det ska va'" låter bandet mer vuxet rutinerat och yrkesmässigt skickligt än någonsin tidigare.
   Refrängerna är nog skivans och Knutters signum där jag ibland får för mig att kören, på tre vuxna karlar, är gruppens viktigaste beståndsdel. Slagdängorna har blivit gruppens mest lättidentifierade detaljer.
   I den förutsägbara floden av häftiga gitarriff, komiska rim och välkänt gung finns det trots allt några melodiska toppar som höjer åtminstone mitt intresse.
   Stråkförstärkta schlagerkryddade "Sommaren med Åke" är en klockren hit. Bland många monotona rocklåtar kommer den sugande pianoballaden "Mannen som jag är" som en stor överraskning och just där sjunger Kickin' Kenneth som bäst. Efter det låga tempot passar sedan Knutters variant på schlagerrock perfekt i "Hon är för bra för mig" och fiol- och tin whistle-arrangemanget i en ren boogierocklåt, "Grön affär", kan jag i det här sammanhanget uppfatta som en fräsch fläkt.

/ Håkan

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Håkan Gustavsson 16/06: Vilket kul och bra initiativ! Ser verkligen fram emot lite inspiration och för...

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.