Blogginlägg från 2009-08-10
Lika bra som på skiva
Ett populärt favoritband från England. Som fram till 1979 utvecklats från ett personligt band med två sångare till kommersiellt framgångsrikt. Jag upptäckte bandet 1974, med ”Crime of the century”, och 1979 stod de på topp med ”Breakfast in America”.
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 29/10 1979.
KONSERT
SUPERTRAMP
Isstadion, Stockholm 26 oktober 1979
Så var det åter dags att rulla ut de tjocka gummimattorna som täcker Isstadions isparkett för en monumental konsert med Supertramp. Och ta in närmare tiotusen hängivna fans för att göra bilden fullständig.
För Supertramps alla svenska fans, som hört och uppskattat deras skivor, måste fredagskvällens konsert vara något av det mest lyckade. Deras sound på scen skiljde sig inte nämnvärt från deras skivor. Den visuella utstrålningen bara förstärkte intrycket.
Gruppen huvudfigurer var de båda klaviaturspelarna Rick Davies och Roger Hodgson men det var saxofonisten John Helliwell som skötte allt snack. Trots att Hodgson även spelade gitarr var det ett genomgående pianobaserat sound gruppen visade upp. Låtarna, arrangemangen och därmed också hela konserten blev därför tämligen likriktad.
Ändå var det förbryllande att de lyckats återskapa sitt genuina sound i en lokal av Isstadions storlek. En sak som ABBA misslyckades med för mindre än en vecka sedan.
Supertramp hade mycket material att välja på så de två timmarna blev en lång uppvisning i konsten att utnyttja sin styrka att skriva åtskilliga hits som i allas öron måste bedömas som njutbara. Melodier som inte bara hetsade upp de vilda fansen.
De var väldigt beräknande eller logiska, för att citera en av deras allra mest populära låt. Men Supertramp är ett turnétrött gäng som nu överväger att i fortsättningen inrikta sig på enbart skivor. Solokarriärer är dessutom med i planeringen. Då är det synd om deras fans men den nutida rockmusiken går säkert inte under av det avhoppet.
Aftonbladet 27/10 1979.
Expressen 27/10 1979.
Svd 27/10 1979.
/ Håkan
<< | Augusti 2009 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | |||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
31 |
Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...
Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...
Kjell J 16/06: Kolla gärna in denna ytterst förträffliga Youtube-kanal:@YesterdaysPapers (ti...
Valbobo 10/06: 1970 spelade faktiskt Cilla Black in en cover på Olles Det gåtfulla folket. Ko...
Andreas Lundell 19/05: Svensk pappa och irländsk mamma kan man väl klämma in....
bridgeman 16/05: Hej, kollade på youtube klipp från konserten i Örebro med Cocteau Twins. Låt...
Peter 9/05: Setlistet stämmer inte. Varken Quarter to Three, Twist and shout eller, Oh Carr...
Kjell Jonasson 8/05: Litet lyssnartips: https://sverigesradio.se/avsnitt/the-lemon-twigs-alskar-sven...
Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...
Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...
![](/images/hakan.jpg)
![](/images/musikon.gif)
Kommentarer till blogginlägget:
Ett kul och intressant minne.