Blogginlägg från 2014-09-01
Larm #2: maj 1976
Innehåll:
1. DAVE EDMUNDS & SPEEDY KEEN: skitfin rock utanför ekorrhjulet
2. "Ännu mera Blues" krönika
3. DOLLY PARTON
4. "Från folkmusik till miljonindustri" - countryföljetong del 2
5. Svenska gitarrknäppare: LASSE WELLANDER
6. KEVIN COYNE's Top Ten
7. DAVID BOWIE "London boy" del 1
8. RY COODER: Hans musik och var man kan hitta den
9. SHIRLEY & LEE: Sweethearts of the blues
10. Text & musik: BARRY-GREENWICH
11. LENNART PERSSONs singlar
12. Debatt
13. Lost in the Blåst
14. Rock i tryck
15. Skivrecensioner
Larm #1, som kom fyra månader innan #2 (ännu en gång 44 sidor tjockt), blev en succé ty redaktionen för tidningen meddelade nu att responsen för tidningen överträffade alla förväntningar. Efter det framgångsrika premiärnumret, som onekligen bara var en test för att kolla intresset, så har Larm blivit något permanent. Och redaktionsrutan, som fortfarande innehåller Kjell Alinge utan att han medverkar fysiskt i tidningen, är nästan identisk med förra numret.
Lennart Perssons stora och initierade artistporträtt i det här numret är en sammanslagen artikel om Dave Edmunds och Speedy Keen utan att deras individuella vägar hade mötts. Edmunds är ju vid den här tidpunkten inte så brett välkänd. "Subtle as a flying mallet"-skivan gavs ut året innan men både "Get it" och Rockpile ligger framför oss.
Keen fick sitt "genombrott" med Thunderclap Newman 1969 då han skrev hitlåten "Something in the air" och släppte sedan de båda soloskivorna "Previous conviction" (1973) och "Y'know what I mean" (1975) och långt senare skulle han göra ett gitarrsoloinhopp på Ulf Lundells "Längre inåt landet".
Staffan Soldings blueskrönika "Ännu mera Blues" handlar uteslutande om bluesgitarristen Hound Dog Taylor från Chicago som hade dött i december 1975.
News-avdelningen som introducerades i #1 var borta och var kanske ersatt av en Debatt-sida där Lennart P passar på att kritisera hela den, i hans ögon och öron, sentimentala och mesiga singer/songwriters-genren med Cat Stevens och John Denver i skottlinjen. Allt för att engagera läsekretsen att argumentera mot men jag tror debatten dog tämligen snabbt. Larm-läsarna höll med Lennart som med kritiken slog in redan öppna dörrar.
Även Lost in the Blåst-avdelningen doftar Lennart P, men sidan är osignerad, där han uppmärksammar gamla oupptäckta guldkorn som Legends "Red boot"-skiva, "Live Yardbirds" och Creations "We are paintermen".
Christer Olsson intervjuar Dolly Parton i en artikel utan rubrik och fortsätter sin countryföljetong med mycket text om Jimmie Rodgers. Den då långhårige gitarristen Lasse Wellander är ett oväntat namn på Larm-sidorna men i april 1976 hade hans soloskiva "Electrocuted" släppts och intervjuas därför här.
I FÖRSTA NUMRET AV LARM tog den engelske musikjournalisten Charlie Gillett ut sina tio favoriter. Här är det Kevin Coyne som har gjort två tio-listor på favoritskivor, gamla (som toppas av Rosie & the Originals) och nya (som toppas av John Lennons "Imagine").
Serien om David Bowies historia inleds med sitt första kapitel, "London boy", men det är oklart om det är den svenske Bowie-kännaren Stefan Haglund eller Lennart P som har skrivit den.
Ry Cooders då förhållandevis korta historia berättas av Kalle Oldby. Med bara fyra album bakom sig i eget namn får även hans gästspel på skivor med bland annat Captain Beefheart, Rolling Stones, David Blue och Little Feat uppmärksamhet.
Lennart P skriver om duon Shirley & Lee, med efternamnet Goodman respektive förnamnet Leonard, som gjorde klassisk New Orleans-rock på 50- och 60-talet. Kalle Oldby berättar om låtskrivarparet Jeff Barry och Ellie Greenwich, teamet bakom låtar som "Da doo ron ron", "Be my baby" och "Leader of the pack". Och tillsammans med Phil Spector skrev de den legendariska poplåten "River deep mountain high".
Rubriken Rock i tryck tar den här gången upp både tidningar, engelska Street Life och svenska Musikens Makt, och böcker om Beatles, Little Richard och Frank Zappa.
Lennart P återkommer givetvis med sina nya singlar (där han bland annat rekommenderar Disco Brothers, Memfis Bend, Waylon Jennings och en mängd återutgivningar) och är i högsta grad delaktig i albumrecensionerna som är både aktuella, Nils Lofgrens "Cry tough" släpptes i april och han var dessutom aktuell för en exklusiv spelning i Lund i maj och Flamin' Groovies "Shake some action" som skulle släppas en månad efter i juni, medan Ronnie Lanes "One for the road" och Kursaal Flyers "The great artiste" var några månader gamla.
Larm #2 var sammanfattningsvis späckad med underbar rockläsning.
/ HÃ¥kan
<< | September 2014 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | 30 |
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: