Blogginlägg
INTERVJUER 74-94: Johan Lindell (1986)
NÄR SKÅDESPELAREN JOHAN LINDELL gav sig ut på en liten unik konsertturné i januari/februari 1986 hade jag i flera år uppskattat hans skivor med intressanta låtar och ett personligt sound som inte lät som något annat i Sverige. Jag missade dock debuten "Från andra sidan" (1982) men "Fågelvägen" (1983), "Passageraren" (1984) och "Goda grannar" (1985) hade stegrande kvalitetsnivåer. Sistnämnda albumet fanns med på min Topp 10-lista för 1985 års bästa album.
Johan Lindell stod alltså högt i kurs hos mig när jag träffar honom i omklädningsrummet efter konserten på Rockmagasinet i Örebro 29 januari 1986. Däremot hade jag noll koll på hans skådespelarkarriär men den kom i skymundan den här kvällen.
Johan hade sedan debuten omgivit sig med ett ganska tajt kompband, Clarence Öfwerman, keyboards, Pelle Alsing, trummor, Micke Jahn, gitarr, och Tommy Cassemar, bas, där alla var delaktiga i soundet. Ett sammansvetsat gäng som strax efter den här Lindell-turnén bildade en egen enhet. Tillsammans med sångaren Mats Persson tog de gruppnamnet Passagerarna efter Lindells album "Passageraren". Bandet singeldebuterade våren 1986 och första albumet "100 man" släpptes i november samma år.
Den här intervjun publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 1/2 1986.
Hobbyn gjorde honom känd:
EN AMATÖR MED RUTIN
JOHAN LINDELL ÄR EN SERIÖST ARBETANDE SKÅDESPELARE. De senaste tolv åren har han jobbat med teater på bland annat Riksteatern, Stockholms Stadsteater och Dramaten men är ändå en anonym skådespelare som fått mest rubriker för sin hobby som skivartist.
Den efterlängtade turnén med sitt kompband Passagerarna möjliggjordes med kort varsel när en pjäs, där Johan spelade med, lades ned. Turnén är kort, bara sex spelningar, men krockar ändå med skådespelaraktiviteter.
- Mellan spelningarna pendlar jag till Stockholm där jag under dagarna spelar in nästa Julkalendern för tv! Det är jobbigt men när jag ändå fick chansen att genomföra den här första turnén är det värt all möda, berättar Johan för Allehanda direkt efter konserten på Rockmagasinet i onsdagskväll.
Johan Lindell har gjort skivor sedan 1981, bland annat fyra kritikerrosade album, men har aldrig tidigare uppträtt inför publik i rollen som sångare. Det närmaste han har kommit är ett framträdande i tv:s "Chrome 22" för några år sedan. Det är en ny erfarenhet för 35-årige Johan.
- Visst har jag scenvana med mig från teatern men jag är ändå mycket nervös inför varje konsert. Kommer man bort sig här kan det sluta med ett brak, säker Johan och verkar mena det med fullt allvar.
Han är ändå ingen turnédebutant då han har rest Europa runt med uppsättningen "Kung Lear" med bland annat nio dagar i Paris. På hemmaplan har han också spelat i "Stormen", "Solens barn", "Julius Caesar" och börjar direkt efter turnén repetera "Drömspel", med premiär i april, på Dramaten där han har arbetat de senaste tre åren.
Inför den här turnén har han repeterat en vecka med bandet som kompar honom på alla hans skivor, ett stort stöd för en skådespelare som har rockmusiken som hobby.
- Jag är ingen musiker. Jag skriver visserligen låtarna på piano men jag kallar mig inte pianist. Jag har ändå väldigt utvecklade idéer om hur låtarna ska spelas in men lyssnar även på andra åsikter från bandet, säger Johan.
- Låtarna är väldigt klara när vi går in i studion men vi lägger till lite sound och komp, berättar Micke Jahn, bandets gitarrist.
Johan Lindells framtida rockkarriär är fortfarande en hobbyverksamhet, skådespelaryrket går i första hand, men turnén har ändå givit honom mersmak.
- Det vore kul att genomföra en större och tajtare turné någon gång. Blir det lika kul som ikväll ses vi kanske snart igen, avslutade en nöjd Johan Lindell.
/ HÃ¥kan
50-tal: #14. "Train of love" (1956)
I min skivhylla: Carly Simon (1972)
<< | Februari 2019 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | ||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 |
25 | 26 | 27 | 28 |
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: