Blogginlägg
INTERVJUER 74-94: Mats Ronander (1980)
Foto: Sven Persson10 december 1980 på Prisma, Örebro: Mats Ronander genomför soundcheck inför konsert med Tomas Ledin. Sedan sätter vi oss i logen där jag gör en lång intervju med honom.
JAG HADE LÄNGE HAFT PLANER PÅ EN LÄNGRE intervju med Mats Ronander som redan 1980 hade haft en lång och händelserik karriär bakom sig. Träffade Mats flera gånger under Ulf Lundell-turnén hösten 1980 och det bäddade för det här långa samtalet.
Intervjun gjordes i samband med en Tomas Ledin-spelning 10 december 1980 på Prisma i Örebro under väldigt extrema förhållanden. Det var dagen efter det tragiska John Lennon-mordet i New York men jag minns faktiskt inte om vi ens pratade om det, Mats och jag. Innan intervjun fick jag rådet av konsertarrangören Leif "Blixten" Henriksson, som också befann sig i Örebro, att pusha på Mats om solokarriären.
Bara tre dagar efter avslutningen på Lundellturnén i Växjö. genomförde Mats alltså en kort Ledinturné tillsammans med stjärnbandet Wlodek Gulgowski, Rutger Gunnarsson och Åke Sundqvist.
Den planerade turnén med Lundell sommaren 1981, som Mats Nämner, blev aldrig verklighet och först 1982 gav han sig ut på turné med ett helt annat kompband. Av Pugh & Nature-singlarna Mats nämner är "Kavalkad" egentligen b-sida till "En gång tog jag tåget bort", Ulf Lundell-texten som Pugh tonsatte.
Den här intervjun publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 16/12 1980.
"Malla" - Örebrograbb som kompar ABBA, Ulf Lundell och Tomas Ledin!
"NU ÄR JAG SUGEN PÅ EN SOLOKARRIÄR"
MATS RONANDER. NAMNET HAR LÄNGE HAFT en välklingande prägel i Örebro där han har vuxit upp och tog sina första stapplande steg på den väg som är proffsmusikerns.
Trots sina blott 26 år har Mats tio års erfarenhet som professionell musiker och sångare! Det är många som vill ha honom i kompbandet där han är en ytterst viktig länk som både gitarrist, munspelare och sångare. Bara i år har Mats, eller "Malla" som han populärt kallas i musikerkretsar, turnerat med både ABBA (i Japan), Tomas Ledin och Ulf Lundell samt också gjort några betydande insatser på de två sistnämndas skivor. Men i fortsättningen vill han satsa mer på sig själv, göra ett soloalbum och eventuellt bilda ett eget band.
Det, och mycket annat. berättar Mats för Allehanda när han gjorde ett snabbesök i Örebro förra veckan.
Mats har alltid betraktats som örebroare, men är faktiskt född i Sundsvall. Ett halvår gammal flyttade han till Örebro där han växte upp på väster och norr. Tillbringade sina sista skolår på Olaus Petri-skolan där han också var engagerad i elevrådet.
- Var inte så engagerad i elevrådet men var nog rätt flitig i skolan ända tills jag började lira musik.
När Mats Ronander var 14-15 år hette bandet han var med i Crossway Blues och spelade genuin Chicagoblues av bland annat Muddy Waters och Sonny Boy Williamson. Mats sjöng och spelade munspel.
- Det var ett mycket bra band som dock lade av rätt snart. Och jag tror de andra i bandet tyvärr slutade spela.
Mats höll till mycket på Power House och "jammade" bland annat med Lasse Wellander, gitarristen som hade gått med i Blues Quality, ett av landets bästa bluesband med Peps som sångare.
- När Peps lämnade Blues Quality provade gruppen flera sångare som Kisa Magnusson och Susie Heine men fastnade slutligen för mig, då bara 16 år, säger Mats.
Efter grundskolan och en månad(!) i gymnasiet på Karro slutade Mats och flyttade till Stockholm samtidigt som Blues Quality bytte namn till Nature.
- DET VAR LITE TRASSEL VID FLYTTNINGEN, anhöriga som tvekade och tyckte steget var för stort, men Nature etablerade sig snabbt i Stockholms musikliv och blev snart ett kultband som huvudsakligen spelade bluesbaserad rockmusik.
Nature bestod då (1972) av Mats, Lasse, basisten Pär David Johnson ("kapellmästaren" som vid kristider höll oss på fötter, en fantastisk människa, säger Mats) och trummisen Bosse Skoglund.
Mats skrev redan då låtar med Lasse Wellander. Låtar som 1972 skulle komma på gruppens första album, "Nature" (Gump) producerad av Pugh Rogefeldt.
- Kontakten och samarbetet med Pugh började när Lasse medverkade på Pughs "Hollywood"-album. Han hade hört och sett oss spela och ville gärna ha oss som kompband. Det blev ett och ett halvt år tillsammans med Pugh.
- Tyvärr gjorde vi bara två singlar, "Karneval" och "Slavsång", med Pugh men det var han som fick mig att tro på poplåtar med svensk text. Hans texter ansågs då vara politiskt flummiga och blev aldrig accepterade i musikrörelsen men det har ju aldrig handlat om partipolitiska åsikter så jag tyckte debatten var enbart löjlig. För övrigt tycker jag vår albumdebut var svag men de svenska låtarna var ok.
Tiden som kompband till Pugh Rogefeldt var anledningen till några intensiva år för Nature. Gruppen blev känd som Sveriges mesta kompband. En kort turné med engelsmannen Dave Greenslade 1972 följdes efter Pugh-äventyret av två folkparkssommar (1973 och 1974) med Ted Gärdestad och en (1975) med Göran Fristorp.
Inte förrän 1973/74 började Mats spela gitarr, mest hemma och i bakgrunden, för att fullt ut göra sin debut som sologitarrist vid en kort turné med Pugh Rogefeldt i december 1977.
Sommaren 1974 kom Natures andra album, "Earthmover", (Sonet), producerad av Clabbe af Geijerstam med studiohjälp av bland andra Björn J:son Lindh, Bernt Rosengren och Alain Leroux. Ett album som Mats är mer nöjd med.
- Andra albumet var ett stort steg framåt. Bättre låtar, texter och sound rakt igenom. Clabbe är schysst, kan mycket och var till stor hjälp vid inspelningen.
Kring 1974 gjorde Mats första studiojobbet. På den tiden handlade det mest om munspel och körjobb för att sedan genom åren också medverka som gitarrist, men han vill inte kalla sig studiomusiker.
- Jag är ingen skicklig yrkesman som till exempel Lasse Wellander eller Rutger Gunnarsson, säger Mats anspråkslöst och fortsätter: Jag gör bara sådant jag känner för. Förresten har studiojobben minskat avsevärt de senaste åren. Det görs färre svenska skivor och utvecklingen har givit oss mera band som inte kräver studiomusiker.
- Scenen nu är helt annorlunda än för några år sedan. Bra grupper som skriver egna låtar. Pistols var kul där inga musikaliska krav fanns och den nya engelska musiken är intressant. Joy Division och andra liknande grupper. Eno gör fantastisk bildmusik, säger Mats, och tar helt ur oss illusionen av den rock'n'roll -älskande killen uppfödd på blues och Chuck Berry ackord.
Samarbetet med Ulf Lundell på den senare delen av 70-talet har gått till historien som mycket lyckad och framgångsrik. Både tillsammans med Nature och i andra sammanhang har Mats varit inblandad många gånger. Turnéerna med Ulf genom Sverige har varit åtskilliga.
- Jag träffade Ulf första gången på en fest i Vitabergsparken i Stockholm , där jag då bodde sommaren 1975, Detta ledde sedan till att jag finns med på hans första album "Vargmåne" som kom senare samma år. Första turnén med Uffe gjordes väl våren 1976 med Rickard Rolf som gitarrist.
HÖSTEN 1977 HADE NATURE GJORT SITT och Mats och Lasse jobbade vidare som duo.
- Meningen var att hela gruppen skulle sprida sig men Wellander och jag jobbade vidare som 1978 resulterade i albumet "Wellander & Ronander" (Polar) som , trots fint mottagande i pressen, sålde dåligt. Vi var erkända namn men det blir man inte mätt på. Det var dessutom dyrt att turnera på egen hand.
Efter ytterligare en höstturné (1978) med Lundell och den världsomfattande ABBA-turnén har Lasse och Marts gått skilda vägar.
- Lasse hade mycket annat att göra och jag tror att det bara är bra att skiljas åt ett tag. Han har ju utvecklats till en allroundmusiker och är helt fulländad i sitt gitarrspel jämfört med en traditionell rockgitarrist som jag, säger Mats återigen anspråkslöst.
Efter alla år med betydande insatser bakom andra artister på turnéer och skiva, är det nu äntligen planerat med Mats Ronanders efterlängtade första soloalbum. Inspelningarna börjar vid årsskiftet.
- Jag har flera anbud från flera skivbolag men just nu ligger Polar bäst till för albumet som blir på svenska. Har genom åren samlat på mig mycket material, samlar intryck på turnéer för att sedan bli kreativ efteråt. Det ska bli roligt att göra något eget. jag ska sjunga och jag skiter i vad folk säger om det, berättar Mats som tycker sig ha fastnat i facket som gitarrist hos all massmedia.
I Mats huvud finns också många andra projekt och idéer ständigt i rörelse. Att göra musik till filmer och poesi är lockande. Ett aktuellt exempel är den kortfilm som ursprungligen ingick i den omdiskuterade Projekt 80-serien där Mats och pianisten Stefan Nilsson tonsatt en text av Rolf Börjlind som sedan Carsten Regild gjort ett bildcollage till. "Konst är dyrbare än korv" sänds ikväll på tv2 kl 22.40.
Förutom det planerade soloalbumet är det inför 1981 redan klart med ytterligare Lundell- och Ledinturnéer.
- I mars gör jag en Skandinavienturné med Tomas och möjligen också nere i Europa där han senaste skiva har gått bra . Efter den otroligt lyckade Englandsinspelade Lundell-albumet "Längre inåt landet" finns det nu planer på att spela in nästa vax i franska Provence. Det finns fem-sexstudios i Stockholm av internationell klass men i en harmonisk miljö handlar det mer om hur man lirar. På lantgården Ridge Farm utanför London var allt toppen.
- Tillsammans med Ulf Lundell är det planerat meden månadslång turné i parkerna nästa sommar, säger Mats Ronander som nu är sugen på en solokarriär.
Innan vi skiljs åt tillägger Mats, som spelat fotboll i ÖSK:s pojklag, att han i alla lägen håller på ÖSK och ÖIK och ständigt håller sig underrättad om lagens resultat.
- I den här branschen träffar man så många djurgårdare och AIK:are så det är skönt att ha ett eget favoritlag från sin hemstad, avslutar Mats Ronander.
/ HÃ¥kan
50-tal: #28. "The train kept a-rollin" (1956)
I min skivhylla: Rockpile
<< | Oktober 2018 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | 30 | 31 |
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: