Blogginlägg från 2018-10-17

INTERVJUER 74-94: Ingemar Dunker (1980)

Postad: 2018-10-17 07:57
Kategori: Intervjuer

”NEJ, MEN VA FAN! ÄR DU HÄR?" var Ingemar Dunkers spontana kommentar när jag och min vän Lasse Kärrbäck trängde oss in i logen efter en Trouble Boys-konsert på Akkurat i Stockholm på trettondagen 2011. Det visade sig att trummisen Dunker hade ett osannolikt gott minne och kunde nästan ordagrant citera rubrik och innehåll ur den lilla artikel jag skrev i Nerikes Allehanda om honom i oktober 1980.
   Sandviken-sonen Dunker råkade jag faktiskt träffa första gången redan på Mallorca sommaren 1977. Ett gäng från Sandviken mötte ett gäng från Örebro och det var ett mindre mirakel att Apartamentos Carmencita vid Son Matias-stranden i Palma Nova stod kvar när vi lämnade ön två veckor senare. Det talades om att den störste i sällskapet från norr, den väldige 199,5 cm långe Dunker, spelade trummor och var i artistbranschen men som så ofta trodde jag berättelserna var överdrivna och uppförstorade.
   Men redan samma höst dök Dunker upp som trummis i Tomas Ledins band, när de uppträdde på legendariska Prisma i Örebro, och då förstod jag att den här killen hade inlett sin professionella bana på allvar. Först blev han medlem i ett flitigt turnerande Lasse Lindbom Band som i sin tur ledde till Ulf Lundells närhet 1979. Först albumet "Ripp rapp", sedan höstturnén 1979, den Englandsinspelade dubbelalbumet "Längre inåt landet" 1980 följt av succéturnén samma höst.
   Tv-galen, ja. Under 1980-turnén med Lundell reste Dunker omkring med en videobandspelare för att kunna titta på sina videokassetter. Intervjun med Dunker sker efter första av två konserter i Örebro 13 oktober i frukostmatsalen på Hotell Continental. Vad jag minns hämtar Dunker vid ett tillfälle sin videobandspelare och visar upp den.
   Efter 1980 sprang jag på Dunker både här och där. Ibland utanför Centralstation i Stockholm och ibland på Drottninggatan i Örebro när han var här och kompade någon artist. Han hoppade tillfälligt in i Dr Feelgood när bandet spelade på Ritz i Örebro 1989, men då råkade jag vara i London…
   Dunker blev sedan medlem i Perssons Pack och konserterna två kvällar i rad på samma Ritz 1990 var nog sista gången jag träffade honom personligen.
   Sedan har jag naturligtvis upplevt den väldige, jag menar som effektiv trumslagare, Dunker i kompbandet till Linda Gail Lewis vid ett par tillfällen, som presentatör i Refreshments julshow 2006 och säkert ytterligare några gånger som jag förträngt eller helt enkelt glömt.
    Min intervjuartikel om Dunker 1980 inleds med en Lundell-kommentar:



Den här intervjun publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 18/10 1980.

LUNDELLS TRUMMIS TV-GALEN BJÄSSE

"ÅSKAN", SÄGER ULF LUNDELL OCH LER KRAFTIGT, han är tv-galen och kunde sitta i tolv timmar i sträck och glo på tv:n i England när vi spelade in det senaste albumet.
   Lundell talar om Ingemar "Sture" Dunker , bandets kraftiga trummis som trots sina dryga hundra kilo, nästan två meter (1.99,5 enligt egen utsago) och 23 år är en anonym musiker i kompet bakom Lundell. Okänd som person men är en mäktig trumslagare med ett enormt driv.
   - Det kanske beror på min storlek att jag orkar dunka trumskinn i två timmar. Men det är också en fråga om teknik. Att använda handlederna till hundra procent. Då sparar man energi.
   Sandvikensonen Dunker blev proffs först 1977, efter några år som rörmokare på Järnverket, och spelade då bakom en annan Sandviken-kille, Tomas Ledin.
   - Det var en ren tillfällighet, faktiskt. Genom en polare, som kände Tomas fick jag chansen att provspela och det gick vägen. Fram till dess hade jag spelat mest jazzrock influerad av bland annat Billy Cobham.
   - Som åttaåring började jag spela gitarr men tålamodet räckte inte till och jag började spela trummor med morsans strumpstickor istället och 1968 köpte jag mitt första trumset som var identiskt likt det Ringo Starr spelade på.
   På musikerområdet i Sverige råder en stenhård konkurrens om studiojobben men Dunker har inga ambitioner att bli studiotrummis fast man där gör de stora förtjänsterna.
   - Man utvecklas inte som musiker i studion genom att spela efter noter. Jag vill repetera och turnera. Med Lundell i de större lokalerna eller med Lasse Lindbom Band där också Niklas (Strömstedt, pianisten) och Nane (Kvillsäter, gitarristen) ingår, i de mindre, intima lokalerna eller klubbarna.
   Det var under ett gästspel i Åre som Lundell kom i kontakt med Lasse och det övriga bandet som ledde till att de nu medverkat på hans två senaste turnéer.
   Efter Lundellturnéns slut drar Lasse Lindbom Band direkt ut på en månadslång turné, Hasse Olsson är osäker på framtiden och Mats Ronander ska spela med Tomas Ledin några gig innan han själv går in i studion för att påbörja en egen skiva.
   Allt medan Ulf Lundell pustar ut efter rekordturnén, letar upp skrivmaskinen och sätter sig ned för att skriva sin fjärde roman.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (400)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (53)
Konserter (226)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (45)
Maxi12" (35)
Minns (111)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Oktober 2018 >>
Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31        

Jan Wallin 12/11: MIn favoritgrupp Golden Earring, spelade på sitt mest kända album Moontan låten ...

Britt Beck 7/11: Din recension var ypperlig. Målerisk och saklig. Du fångade verkligen stämningen...

Perre 23/10: Hej Håkan, låten är ju en riktig klassiker vilket sammträffande. Läser just n...

Perre 11/10: Ja detta är första upplagan av The Hollywood wampires Som Alice döpte gänget ti...

Katja Aittaniemi 7/10: Det var tider det :) Jag stod bakom scenen och satt på huk under emellanåt då ja...

per 5/10: Hej! Jag försöker hitta en digital version av en inspelning från Clashs konsert...

Gertrud 26/08: Hejsan! Läser ditt inlägg idag, och vill berätta en liten historia som hände mig...

Per Lindmark 21/08: Upptäckte din blogg idag och svävar runt på moln. Vilken guldgruva. Riskerar at...

Tommy Näzell 17/08: Tack för att du lagt upp detta Håkan. Det återkallar sköna minnen, vi var några ...

Per Magnusson 12/08: Hej Håkan, det skall bli spännande att följa din topplista gällande det bästa fr...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.