Blogginlägg

Paul Buckmaster (1946-2017)

SOM POP OCH ROCKFANTAST MED SKIVOR som största intresse fastnade jag för många namn som jag kom i kontakt med på skivomslag där de figurerade i de småstilta texterna. Det var musiker, låtskrivare, producenter men också arrangörer och det var just i det sistnämnda området som PAUL BUCKMASTERS namn blev mig väldigt bekant. I de allra flesta fall på de allra mest kända skivorna var det på Elton Johns skivor namnet Buckmaster var som mest förekommande.
   Första gången som jag på allvar kom i kontakt med Buckmasters namn var på "Elton John" (1970), "Your song"-albumet. Redan där fick han sin bild med credit på skivomslaget. Redan då var hans orkesterarrangemang av viktig betydelse för Elton Johns sound, inte bara på nämnda klassiker utan också på flera andra låtar.
   Med sin enbart klassiska utbildning var Buckmaster ny i den moderna musikbranschen och han hade innan Elton John-sejouren arrangerat David Bowies första stora hit "Space oddity"-singel sommaren 1969. Och strax efter på hösten 1969 blev han "känd" för arrangemanget till den engelska duon Sounds Nices instrumentala version av den kontroversiella franska låten "Je t'aime... moi non plus" som döptes om till "Love at first sight". Den producerades av Gus Dudgeon, Elton Johns producent, och dörren öppnades till den stora popvärlden för Buckmaster.
   Buckmaster blev under några år synonymt med Elton Johns namn och var då lika viktig för soundet och framgångarna som både producenten, texterna (Bernie Taupin) och Eltons klassiska melodier. På albumen "Tumbleweed connection" (1970), "Madman across the water" (1971) och "Don't shoot me I'm only the piano player" (1973) är det svårt att tänka sig låtar som "Levon" (den mörka cellon gör nästan hela låten), "Tiny dancer" och "Have mercy on the criminal" utan Buckmasters stråkarrangemang.
   Han försvann under några år som Eltons huvudarrangör men återkom vid några sporadiska tillfällen, "Blue moves" (1976), "A single man" (1978), "Made in England" (1995) och "Songs from the west coast" (2001), med sina personligt färgade arrangemang.
   Framgångarna i Elton Johns många sammanhang lockade naturligtvis andra artister och producenter till att använda Buckmasters tjänster. Exempelvis Rolling Stones vackra "Moonlight mile" från "Sticky fingers", Carly Simons legendariska "You're so vain" och Stevie Nicks "Beauty and the beast". Och på andra skivor med så olika namn som Celine Dion, Lloyd Cole, Mick Jagger och Counting Crows.
   Det finns en låt som är svårast att förtränga av Paul Buckmasters alla arrangemang och det är hans fina insats på Jayhawks-låten "Blue" från det makalösa albumet "Tomorrow the green grass" (1995).
   Paul Buckmaster avled 7 november 2017.

/ Håkan

Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...

Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Håkan Gustavsson 16/06: Vilket kul och bra initiativ! Ser verkligen fram emot lite inspiration och för...

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.