Blogginlägg

#24/70: "Tumbleweed connection"

Postad: 2010-11-01 08:08
Kategori: 70-talets bästa

ELTON JOHN: Tumbleweed connection (DJM, 1970)

“Tumbleweed connection” var Elton Johns första stora album. Skivan beskrivs ofta som en konceptskiva, och Bernie Taupins texter har ju ett visst genomgående tema i sina USA-förankrade historier, men det är främst tio fristående fantastiska låtar som gör skivan till närmast en klassiker.
   Eltons fortsatta gränslösa framgångar och kommersiella succéer på 70-talet har kanske gjort att det här albumet med tiden minskat i betydelse och hamnat i skuggan av mäktiga skivor som ”Don’t shoot me I’m only the piano player”, ”Goodbye yellow brick road” och ”Captain Fantastic and the Brown Dirt Cowboy”.
   Men från skivomslaget, inklusive textbladen på insidan av det utvikbara konvolutet, via många intressanta texter till produktionen och fina låtar är ”Tumbleweed connection” ett helgjutet album. Vilket bevisas av att från skivan släpptes inte en enda singel. Det kan förklaras med att en låt, Your song”, från skivan innan släppes som en sen singel samtidigt som ”Tumbleweed connection” och blev en hit först i januari 1971.
   Det var för övrigt en produktiv Elton vid den här tidpunkten. När ”Tumbleweed connection” släpptes i oktober 1970 var det bara sex månader efter Eltons förra skiva, ”Elton John”.
   Omslaget, ja. Fotografiet som ska föreställa en tågstation doftar, i samklang med många texter på skivan, genuin amerikansk historia men när man tittar lite närmare är det ju helt klart engelska detaljer. Som reklamskyltarna för Ogden’s TAB cigarettes, Daily Telegraph och Cadbury’s Chocolate. Vilket förklaras av att omslagsfotografiet är taget, av Ian Digby-Ovens, på Bluebell Rail Station i Horsted Keynes, ca 30 engelska mil söder om London. Elton sitter ner på marken lutad mot väggen till vänster står Bernie Taupin. Bilderna i textbladet är tagna på tåget vid samma tillfälle.
   Skivan spelades in i Trident Studios i London i mars 1970 (alltså en månad innan förra skivan släpptes…) och släpptes sedan 30 oktober 1970. Gus Dudgeon blev återigen skivproducent, Dudgeon som redan var rutinerad tekniker och producent åt bland annat David Bowie, The Bonzo Dog Band, Ten Years After och Ralph McTell. Inspelningsperioden var alltså kort och koncentrerad, ändå är det så många olika musikerkonstellationer närvarande på skivan. Exempelvis tre olika trummor/bas-team, Roger Pope/Dave Glover, Barry Morgan/Herbie Flowers och Nigel Olsson/Dee Murray.
   Det sistnämnda paret gjorde här sin debut på en Elton John-skiva och skulle sedan komma att utgöra grundstommen på Eltons turnéband under många år.
   Från den engelska gruppen Hookfoot hade flera musiker hämtats. Förutom Pope och Glover var det Ian Duck, munspel, och Caleb Quaye, gitarr. De var skivbolagskollegor med Elton och det blev därför naturligt att samarbeta. Pope och Quaye skulle förresten bli fasta medlemmar i Eltons band fem år senare.
   Skivomslaget är som sagt smakfullt och snyggt designat (av David Larkham) men innehållsförteckningen stämmer inte riktigt överens med den färdiga skivan. Texterna är placerade lite hur som helst och låtlistan med musiker ser ut att löpa i rätt ordning men är helt omkastad.
   Det amerikanska temat, ofta med inbördeskriget som ämne, är alltså flitigt förekommande i Bernie Taupins texter och titlar på skivan, exempelvis ”Ballad of a well-know gun” och ”My father’s gun”, men ändå är det en cover som stjäl mycket av uppmärksamheten på albumet, Lesley Duncans ”Love song”.
   Lesley Duncan var en engelsk poptrubadur som för övrigt avled i våras. Hon hade vid den här tiden några skivor bakom sig och låten ”Love song” härstammade från en singel-b-sida i januari 1969. Lesley figurerade också i kören på ”Tumbleweed connection”, tillsammans med namn som Dusty Springfield och Madeline Bell, och sjöng också duettstämman på just ”Love song”. En låt som även arrangemangsmässigt skiljer sig från skivans övriga låtar. Enda instrument på låten är nämligen Lesleys akustiska gitarr och inte ett enda piano.
   En flitigt befolkad kör på flera låtar har givit en tydlig gospelkänsla och när det rockar på som mest tycker jag mig höra paralleller med Eltons amerikanska motsvarighet Leon Russell. Förra veckan släpptes den första unika duettskiva med Elton och Leon…
   En ännu märkligare notering är att när Elton och Bernie skrev och spelade in ”Tumbleweed connection” hade ingen av dom satt sin fot i USA. Ändå har många genon åren jämfört låtarna och soundet här med The Band och Creedence.

YouTube: "Burn down the mission"



/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (382)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (10)
Jul (51)
Konserter (205)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Maxi12" (12)
Minns (102)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< November 2010 >>
Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30          

Siim 17/11: Tack Håkan för en alltid inspirerande artikel, gav mig också inspiration till at...

Olle Unenge 24/10: https://tommyhansson.wordpress.com/category/ciaron-bourke/...

Anders Thelin 7/10: Hej Håkan Tillhör också den exklusiva skara som har El Mirage i samlingen, inkö...

Bubbert 3/10: Bekantar mig precis med hans återföreningsskivor med Mudcrutch (2008 och 2016), ...

Wendyanne 14/09: Är ganska säker på att spelningen med King Kurt på Kolingsborg var på våren 1983...

stefan 13/09: Billy spelar bara på Marlboro Man och enligt mig så är den första versionen de g...

Janne Lennell 2/09: Lipstick.. och Have...är ju en fantastisk avslutning på första sidan...

Janne Lennell 2/09: The Vanjas (som jag såg förra året på Rosengrens) i all ära..men The Magnettes s...

Bubbert 26/08: Wow, Caroline Giertz från TV7:s flummiga spökprogram!...

Anders 24/08: Är det månne Motors som ligger på parkettgolvet?...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.