Blogginlägg

”Kärlekens väg”

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 29/10 2010.

ELDKVARN
Kärlekens väg
(Zebra Art/Naxos)

Vid sidan av sin vanliga karriär som turnerande rockband med en regelbunden ström av nyproducerade skivor på sitt samvete har Eldkvarn under drygt tio år även uppträtt i kyrkor. Dels i allmänhet och har sedan vid tre olika tillfällen gjort sin egen mässa i Annedalskyrkan i Göteborg. ”Kärlekens törst” (2000), ”Kärlekens låga” (2006) och nu ”Kärlekens väg”. Samtliga mässor är liveinspelade och utgivna tillsammans med initiativtagarna till Eldkvarns mässor, skivbolaget Zebra Art.
   Det kan tyckas vara udda och annorlunda att Eldkvarn uppträder på en så religiös plats som i en kyrka men Pluras texter har alltid varit, om man så vill, spirituella. Och bandet har genom åren visat sig genuint flexibelt och visar här upp ett luftigare, mer akustiskt och lättare men inte mindre koncentrerat sound. Som i kyrkans atmosfär och oerhörda ljudakustik förvandlar bandets gamla sånger till något mycket innerligare än på de studioproducerade skivorna eller på en konventionell konsert.
   På bandets tredje konsert i det här sammanhanget var det ingen skillnad mot tidigare. Däremot var förutsättningarna inför konserten mer dramatiska än tidigare. Natten innan hade Plura gripits av polisen för innehav av kokain som han sedan blev dömd för. Och nu, mindre än ett dygn senare, genomförde han konserten på ett stort, starkt och självständigt sätt.
   Det är naturligtvis mycket imponerande att höra Plura sjunga så kraftfullt och på ytan så oantastligt säkert just då. Konsertkonceptet den här kvällen borde känts som en tegelsten, en nästan omöjlig utmaning. Men kyrkan var kanske den allra bästa platsen just då för Plura. Eller som han själv avslutar mässan med att säga: ”Det har känts skönt att vara i denna kyrka”.
   Plura är numera trygg i sig själv och hanterade den här dramatiken med att bli ännu lugnare, mer koncentrerad och målmedveten. Kyrkklockorna som inleder skivan låter både vemodiga och sorgsna men till Claes von Heijnes glittrande piano sjunger Plura ”Bröllopssång” oerhört tydligt och med stor dignitet. Till och med hans eget munspel låter osedvanligt inspirerat för kvällen.
   Repertoarmässigt har inte kyrkokonserten bjudit på något exklusivt och inte den här gången heller. Däremot finns det i Eldkvarns liv inget slut på starka låtar anpassade för den här miljön. Atmosfären i kyrkan och tankarna i luften ger bränsle till nya arrangemang av både gamla och mindre kända Plura-låtar.
   Det annorlunda soundet till trots blir spänningen lite fadd inför låtvalet där långlånga låtar som ”Alice” och ”27” får stort utrymme på skivan. Då är det betydligt intressantare när Plura och bandet ger sig på bortglömda alster som ”Skiss över änglarna från Cadaquez” och ”Chevrolet”. Då finns det plats för både akustiska nylonsträngar, en bluesig elgitarr och en inspirerande fiol spelad av Kattis Olsson Lundberg.

/ Håkan

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...

Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.