Blogginlägg
Chuck Berry (1926-2017)
Foto: Anders ErkmanAnders Erkmans bild av Chuck Berry i Himmelstalundshallen i Norrköping 1984 med autograf som min vän Jan-Ola Sjöberg fixade samtidigt.
DÄR DOG EN STOR OCH VIKTIG DEL AV 50-TALET.
"Maybellene", "Roll Over Beethoven", "Rock and Roll Music", "School Days", "Sweet Little Sixteen", "Johnny B. Goode", "Come on", "Around and around", "You Can't Catch Me", "Carol", "Go, Johnny, Go", "Memphis, Tennessee", "Little Queenie", "Come On", "Sweet little rock and roller", "Around and around", "No Particular Place to Go", "Too much monkey business", "You Never Can Tell", "Nadine", "Reelin' and Rockin'", "Let it rock", "Promised land", "Back in the USA" och "Brown Eyed Handsome Man". Tydligare än så går det inte att beskriva minnet av låtskrivaren CHUCK BERRY. Hans speciella gitarrsound var också något mycket personligt.
Jag var bara barnet på 50-talet och kan inte redogöra så mycket om mina musikaliska minnen från de åren. Det jag med säkerhet minns är mamma och pappas 78-varvare med Bill Haleys "Rock around the clock". Men det var under decennierna efteråt som mina rock'n'roll-år fick mening och innehåll genom en oerhörd mängd covers av i första hand Chuck Berry-låtar.
Det var givetvis Beatles som först visade vägen för min uppfattning av 50-talets musik när de spelade in Berrys "Roll over Beethoven" och "Rock and roll music". Sedan kom Rolling Stones och gjorde samma sak med "Come on" och "Around and around".
Sedan har massor med artister tolkat Chuck Berry-låtar mer eller mindre bra men det jag spontant tänker på just nu är Johnny Allans cajunkryddade rock'n'roll i "Promised land", Rockpiles version av "Johnny B Goode" mot slutet av konserten 1980 och alla de gånger (med bland annat Rod Stewart, Ulf Lundell och Refreshments) Chuck Berrys låtar har dykt upp bland konsertens extralåtar.
Mina minnen av Chuck Berry på scen är däremot sparsamma. Jag upplevde en gammal och glömsk rock'n'roll-legendar på turnén tillsammans med Status Quo och Nisse Hellberg när de nådde Örebro i juli 2007. Låtlistan var grandios men showen var ganska lättglömd. Däremot är det svårt, omöjligt helt enkelt, att glömma eller förtränga alla hans klassiska rocklåtar.
Chuck Berry avled igår 18 mars 2017.
/ Håkan
Nikolas närvaro lyfte traditionen
#9. vhs: A Rockabilly session
<< | Mars 2017 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | ||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 |
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 |
27 | 28 | 29 | 30 | 31 |
Peter 31/05: Nu var det väl så att Tony Bourge var gitarrist och Phillips var trumslagare? ...
Johan S 13/05: Det här blir en resa i min smak! Underbart! Har lyssnat på Linda otroligt myc...
Björn 11/05: There are 2 Kinds of Men in This World…Those who have a crush on Linda Ronstad...
Björn 11/05: Tack för den, som Magnus brukade säga efter avslutad låt. Ett nöje att få t...
Niclas 4/05: Hej Håkan, Farsan visade mig Pugh på tidigt 2000-tal då var jag blott en ...
Björn 3/04: Lite räknefel, det är självklart 40 år mellan 1980 och 2020, inte bara Billy...
Björn 3/04: Blir både glad och sorgsen, när jag läser #11. Magnus, saknad men aldrig glö...
Jan Lennell 30/03: John Hiatt! En klar favorit. Tycker albumet "Warming up to the ice age" håller ...
Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...
Silja 13/02: Lokalhistoria är kraftigt underskattat. Mera sånt!...


Kommentarer till blogginlägget: