Blogginlägg från 2017-03-22

Sven-Erik Magnusson (1942-2017)

Postad: 2017-03-22 10:26
Kategori: Minns

Jag börjar, mot min vilja, mer och mer vänja mig vid tanken att stora musikaliska profiler går ur tiden. Och sångaren SVEN-ERIK MAGNUSSON är bara en i raden under de senaste åren. Därmed dog den sista originalmedlemmen i ett band som nästan funnits till under hela mitt liv där just sångaren Sven-Erik personifierade bandet på alla sätt. Och som jag musikaliskt har haft ett förhållande till i alla tider. Den tidiga rock'n'roll-eran missade jag av praktiska skäl men under 60-talet ackompanjerades mitt poplyssnande med ständig uppdatering av Svenstoppsplaceringar.
   Tio i Topp, Pop 64 och så vidare spelade givetvis en huvudroll i min musikaliska värld på 60-talet men jag noterade också alla Sven-Ingvars hits som klassiker i min värld som alla var starkt förknippade till Sven-Eriks lätt värmländska accent. Det var inte bara Thore Skogman ("Fröken fräken" och "Min gitarr") som skrev dessa oförglömliga låtar, jag lärde mig också stava till andra namn som Rune Wallebom (Börja om från början", "Det tror jag inte på" och "Kristina från Vilhelmina") och Ingvar Hellberg ("Säg inte nej, säg kanske", "Vid din sida" och "Jag ringer på fredag). Låtar som till stor del format mitt musikaliska minne av svenska låtar på 60-talet.
   Nu är namnen Sven-Ingvars och Sven-Erik Magnusson inte bara förknippade med något djupt nostalgiskt utan blev med förnyad kreativitet riktigt levande på 90-talet. Först den folkkära återkomsten på Hultsfredsfestivalen och sedan, mellan 1996 och 2000, på tre nyproducerade (av Lasse Lindbom) album av sensationell kvalité, "Lika ung som då", "Nio liv" och "Retroaktiv".
   Mycket tack vare en lång rad låtskrivare, från Niklas Strömstedt, Nisse Hellberg och Plura till Peter LeMarc, Dan Hylander och Per Gessle, som uppenbart hade specialskrivit material till det värmländska legendariska bandet. I låtarna fanns både känsla och personlighet som faktiskt är mer tidlöst än 60-talsklassikerna och kommer att överleva decennier framåt.
   Såg bandet flera gånger runt 2000 men Sven-Erik och bandet ville inte fullt ut lita på det aktuella materialet, eller kände möjligen det nostalgiska trycket från publiken, och jag fick aldrig uppleva det fulländade framträdandet från Värmlands stolthet.
   Sven-Eriks död hamnar kanske lite i skymundan av Chuck Berrys bortgång i helgen men 1976 spelade Sven-Ingvars faktiskt in Berrys "Rock and roll Music"...
   Sven-Erik Magnusson avled i sviterna av prostatacancer i natt 22 mars 2017.

/ Håkan

Husbandet bättre än gästartisten

Postad: 2017-03-22 07:57
Kategori: 80-talskonserter



I SLUTET PÅ 80-TALET BEFANN SIG DAVE NERGE rätt långt från showbusiness övre regioner. 1981 hade han sin tid i rampljuset som ledare för Dave & the Mistakes, senare sjöng han i coverbandet Boogie Kings och 1988/89 försökte han på en anspråkslös nivå ta sig fram som soloartist.
   Här dök han upp som känd gästartist och uppträdde framför det Örebro-baserade husbandet. Gjorde våren 1989 ytterligare några Örebro-spelningar. Först som soloartist och sedan som ledare och sångare i coverbandet med det lustiga namnet Nerge Wind & Fire. Ett band med proffsiga musiker som Pelle Alsing, trummor, och Clarence Öfwerman, keyboards.


Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 17/5 1988.

DAVE NERGE + HUSBANDET
Strömpis, Örebro 15 maj 1988


Det var svensk-amerikanen Dave Nerge som var den hemliga gästen i söndagskväll på Strömpis när Söndagsbörsen fick sin fortsättning.
   Restaurangen var inte pinsamt tom men örebroare i gemen har ännu inte uppfattat spänningen och överraskningsmomentet i detta arrangemang.'
   Söndagsbörsen är ett husband med örebromusiker och en hemlig gästartist som framför företrädesvis covers från när och fjärran.
   Denna form av show passar Dave Nerge perfekt. Han är nämligen inte bara känd som ledare för Dave & the Mistakes (där Tove Naess en gång började sin karriär) vid 80-talets början.
   Några år senare sjöng han i Boogie Kings, ett utpräglad liveband med enbart covers på repertoaren, där också stjärngitarristen Peter O Ekberg ingick.
   Boogie Kings spelade mest gamla rocklåtar. Nerge framför det eminenta husbandet handlade däremot fräschare rock lånad från bland annat Bad Company, Robert Palmer och Led Zeppelin.
   Men det här var kvällen då husbandet överglänste gästartisten. Nerge var en god entertainer med vitsiga mellankommentarer men han hade en begränsad röst som inte riktigt räckte till i alla låtar.
   Kompet har undertidigare söndagar visat sig behärska både rock och funk och klarade nu även lite mer jazziga tongångar med beröm godkänt. Till stor glädje för publiken, restaurangfolk och rockmusiker, men var befann sig den övriga stora delen av Örebros rockintresserade?
   Följande söndagar blir det annonserade konserter med Big Deal och Triad men Söndagsbörsen fortsätter i juni med fler spännande gästartister av toppklass-

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (394)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (53)
Konserter (214)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (45)
Maxi12" (35)
Minns (103)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Mars 2017 >>
Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31    

Bubbert 17/05: Det stämmer väl inte riktigt att Neil Young skrev den mycket personliga sången ”...

Mikael 7/05: Jag tycker nog du underskattar albumet "George Harrison", som jag tycker är ett ...

Jesper Larsson 27/04: Bra recension. Den konserten skulle man ha varit på! Briljant band som jag aldri...

Mikael Löwengren 26/04: "Det vi aldrig skulle få" var ursprungligen tänkt till bonus-CD:n på den norska ...

Marcus Wensby 18/04: Denna platta (som jag själv kallar "Den blå stolen") är ju helt fantastisk! Gil...

Stefan 12/04: Hej! Bilden ovan är med största sannolikhet från någon konsert på Glädjehuset...

Johan S 7/04: Bra skrivet! Intressant om tidigt med Stewart/Wood. En del jag inte visste. Ja...

Mikael 13/03: Mycket bra låt. Tack för tipset! Jag tycker för övrigt att Mellencamps produktio...

Johan S 9/03: Mitt upp i alllt detta kom väl också EP:n ”Pink Parker” med bl.a. ”Hold Back The...

Silja 9/03: Men den finns på YouTube! Här: https://www.youtube.com/results?search_query=%2...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.