Blogginlägg

Leon Russell (1942-2016)

Postad: 2016-11-13 22:33
Kategori: Minns

Precis i slutet på 60-talet lärde jag mig namnet LEON RUSSELL, notera hans unika låtskrivarkvalitéer och hans karaktäristiska hårsvall. Det var i samband med samarbetet med engelsmannen Joe Cocker som Russell officiellt tog plats i den översta eliten av rockmusiker. Långt senare förstod jag att hans karriär i den amerikanska musikhistorien hade inletts mycket tidigare.
   Redan på 50-talet spelade han i samma grupp som J J Cale, The Starlighters. Under hela sin karriär var han känd som pianist men när han i slutet på 50-talet etablerade sig som studiomusiker spelade han även gitarr och var sedan med i studiomusikermaffian The Wrecking Crew som jobbade mycket med Phil Spector och spelade på otroligt många skivor under 60-talet.
   Samtidigt var han en framstående arrangör och jobbade bland annat med Del Shannon, Crickets, Brian Hyland, Glen Campbell, den nyligen avlidne Bobby Vee och framförallt Gary Lewis & the Playboys. Åt Lewis och hans band skrev han dessutom många pophits, bland annat "Everybody loves a clown", "She's just my style" och "(You don't have to) Paint me a picture".
   Från pop- till rockbranschen var steget sedan inte långt. Han började spela i Delaney & Bonnies band och fick kontakt med både George Harrison och Eric Clapton. Tillsammans med den mycket framgångsrike engelske skivproducenten Denny Cordell startade han skivbolaget Shelter i USA. Tillsammans med Cordell började han producera Joe Cocker och skrev "Delta lady" och "Hello, little friend" till honom.
   Under ett händelserikt 1970 solodebuterade Russell på allvar med albumet "Leon Russell" där både Harrison, Clapton och Mick Jagger medverkade och han var sedan musikalisk ledare för det turnerande sällskapet, med främst amerikanska musiker och sångerskor, Mad Dogs & Englishmen, med Cocker som sångare.
   Året efter blev inte mindre intensivt när han producerade en Bob Dylan-singel, "Watching the river flow" och medverkade på Harrisons liveprojekt "Concert for Bangla Desh". Som skivbolagschef ägnade han mycket tid åt att producera skivbolagets artister och jag tappade lite kontakt med Russell därefter. Visserligen köpte jag albumet "Carney" (1972) utan att direkt hitta några favoriter och när han från 1973 dels tog upp sin countrykarriär under namnet Hank Wilson och dels började göra skivor med sin fru Mary försvann han helt från min radar i flera decennier för att överraskande dyka upp 2010.
   Duettskivan "The union" tillsammans med Elton John var en härlig T-Bone Burnett-producerad comeback som med lätthet hamnade på min årsbästalista det året.
   Leon Russell avled i sömnen idag 13 november 2016.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (396)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (53)
Konserter (216)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (45)
Maxi12" (35)
Minns (105)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< November 2016 >>
Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30        

Tommy Näzell 17/08: Tack för att du lagt upp detta Håkan. Det återkallar sköna minnen, vi var några ...

Per Magnusson 12/08: Hej Håkan, det skall bli spännande att följa din topplista gällande det bästa fr...

Tuffe Tom 24/07: Hej Håkan! Håller med om att Damn...kan vara höjdpunkten ihop med Hard Promis...

Mikael 18/06: Jag är helt enig med dig. Detta är Springsteens masterpiece! Helt oöverträffad i...

Lise-Lotte Andersson 12/06: Hej, Var på Bristol i Södertälje och såg Steve Gibbons kommer inte ihåg vilket ...

Bubbert 17/05: Det stämmer väl inte riktigt att Neil Young skrev den mycket personliga sången ”...

Mikael 7/05: Jag tycker nog du underskattar albumet "George Harrison", som jag tycker är ett ...

Jesper Larsson 27/04: Bra recension. Den konserten skulle man ha varit på! Briljant band som jag aldri...

Mikael Löwengren 26/04: "Det vi aldrig skulle få" var ursprungligen tänkt till bonus-CD:n på den norska ...

Marcus Wensby 18/04: Denna platta (som jag själv kallar "Den blå stolen") är ju helt fantastisk! Gil...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.