Blogginlägg

Covers/Tributes: Eric Clapton & Friends

Postad: 2016-01-20 07:58
Kategori: Cover-skivor

ERIC CLAPTON & FRIENDS: The Breeze: An Appreciation of J J Cale (Bushbranch/Surfdog, 2014)

Jag har i många år skrivit om både coverskivor, där en artist eller grupp ger ut en skiva med enbart covers, och tributeskivor, där ofta en mängd artister hyllar en artist, grupp eller låtskrivare genom att göra egna tolkningar/covers av hyllningsobjektet. Ibland krockar de här båda kategorier och det har aldrig varit lika uppenbart som på dagens aktuella skiva. Eric Clapton gör genomgående J J Cale-låtar men bjuder också in en rad artister som vill hylla Cale.
   J J Cale hade både en speciell stil som artist och var väldigt personlig som låtskrivare. Tidlös var hans mellannamn och med ett minimalistiskt manér lyckades han skriva och göra låtar som blev just tidlösa klassiker. En av artisterna som uppfattade det allra bäst var Eric Clapton. Ett par år innan Cale albumdebuterade spelade Clapton in och gav ut sin version av "After midnight". Sedan dess har Cale-låtar varit aktuella på Clapton-skivor vid ett flertal tillfällen och 2006 gjorde de duettskivan "The road to Escondido", med nästan uteslutande Cale-låtar, tillsammans.
   Ingen artist skulle kunna göra en tribut tilt Cale bättre än Clapton. Därför känns den här skivan som gjord från botten av hans hjärta och inte med plånboken. En hjärtlig hyllning av en stor men liten låtskrivare. Och tonen på skivan sätts direkt på första spåret "Call me the breeze". Är uppenbart liveinspelad under avslappnade former i studion. Laidback blues och få låtar är längre än originalet. Ibland tonas låten ut fast jag misstänker att själva inspelningen har pågått i många minuter till.
   Skivans urval är inget konventionellt "Best of J J Cale"-koncept, ingen "After midnight" och ingen "Cocaine" finns här, utan är en blandning av inte alltid så uppenbara spår från företrädesvis 70-talet men även 80-talet, 2000-talet och en gammal Ray Price-singellåt från 1954 finns representerat. Plus några helt officiellt opublicerade låtar hämtade från en sen Cale-demo.
   Skivan är gjord på Claptons initiativ, hans namn står med störst stil på omslaget, arrangemangen rimmar väldigt bra med Claptons musik sedan 70-talet och det är hans band som huvudsakligen kompar på skivan. Men musikaliskt vill Clapton inte stå helt allena utan släpper generöst fram gästartist efter gästartist. Som inte bara medverkar som musiker eller sångare i gänget. Mark Knopfler ("Someday"), Oklahoma-sångaren Don White ("Sensitive kind") och Willie Nelson ("Songbird") är bara några artister som får full frihet i sina tolkningar.
   Arrangemangen är ofta hämtade från Claptons sätt att tolka Cale och han har producerat skivan tillsammans med sin klaviaturspelare, Simon Climie. "Cajun moon" är en av få solo-Clapton-låtar på skivan och där ekar det verkligen spöklikt om Erics röst när han viskar tillbakalutat precis som Cale själv.
   Anspråkslöst släpper Clapton också fram en mängd andra gitarrister Derek Trucks, Doyle Bramhall II, David Lindley och Albert Lee, som förstärker den varma stämningen i studion..
   "The Breeze: An Appreciation of J J Cale" både inleds och avslutas med låtar från första J J Cale-albumet "Naturally" och på sista låten, "Crying eyes", medverkar Christine Lakeland mycket naturligt och logiskt. Lakeland, sångerska och låtskrivare i eget namn, var gift med Cale när han gick bort i juli 2013.


1. "Call Me the Breeze" (J J Cale)   3:07
1972. Från albumet "Naturally".
2. "Rock and Roll Records" (J J Cale) 2:19
1974. Från albumet "Okie".
3. "Someday" (J.J. Cale/Walt Richmond) 3:48
J J Cale-demo.
4. "Lies" (J J Cale) 3:07
1972. Singel.
5. "Sensitive Kind" (J J Cale) 5:17
1979. Från albumet "Troubadour".
6. "Cajun Moon" (J J Cale) 2:28
1974. Från albumet "Okie".
7. "Magnolia" (J J Cale) 3:42
1971. Singel.
8. "I Got the Same Old Blues" (J J Cale)   3:03
1974. Från albumet "Okie".
9. "Songbird" (J J Cale) 2:56
J J Cale-demo.
10. "Since You Said Goodbye" (J J Cale) 3:01
2007. Från albumet "Rewind".
11. "I'll Be There (If You Ever Want Me)" (Rusty Gabbard/Ray Price)    2:37
1954. Singel med Ray Price.
12. "The Old Man and Me" (J J Cale) 2:56
1974. Från albumet "Okie".
13. "Train to Nowhere" (J J Cale) 4:51
J J Cale-demo.
14. "Starbound" (J J Cale) 2:03
1974. Från albumet "Okie".
15. "Don't Wait" (J J Cale) 2:47
1982. Från albumet "Grasshopper".
16. "Crying Eyes" (J J Cale) 3:31
1972. Från albumet "Naturally".

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (382)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (10)
Jul (51)
Konserter (205)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Maxi12" (12)
Minns (102)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Januari 2016 >>
Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31

Siim 17/11: Tack Håkan för en alltid inspirerande artikel, gav mig också inspiration till at...

Olle Unenge 24/10: https://tommyhansson.wordpress.com/category/ciaron-bourke/...

Anders Thelin 7/10: Hej Håkan Tillhör också den exklusiva skara som har El Mirage i samlingen, inkö...

Bubbert 3/10: Bekantar mig precis med hans återföreningsskivor med Mudcrutch (2008 och 2016), ...

Wendyanne 14/09: Är ganska säker på att spelningen med King Kurt på Kolingsborg var på våren 1983...

stefan 13/09: Billy spelar bara på Marlboro Man och enligt mig så är den första versionen de g...

Janne Lennell 2/09: Lipstick.. och Have...är ju en fantastisk avslutning på första sidan...

Janne Lennell 2/09: The Vanjas (som jag såg förra året på Rosengrens) i all ära..men The Magnettes s...

Bubbert 26/08: Wow, Caroline Giertz från TV7:s flummiga spökprogram!...

Anders 24/08: Är det månne Motors som ligger på parkettgolvet?...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.