Blogginlägg

Covers: Thea Gilmore

THEA GILMORE: John Wesley Harding (Fullfill, 2011)

Den engelska folkrocksångerskan Thea Gilmore gör inte bara ett album med enbart Bob Dylan-låtar. Hon går ett steg ytterligare och gör covers på ett helt Dylan-album, "John Wesley Harding" (1967). Och hon gör det med bravur. Hon lyckas dessutom göra det på ett händelserikt och varierat sätt och det blir på sätt och vis mer spännande än på Dylans tämligen akustiska original.
   Hon tog med sig tre killar in i studion, gitarristen Robbie McIntosh, trummisen Paul Beavis och basisten (och maken) Nigel Stonier. Ut kom hon med en både poppig, rockig och avskalad skiva.
   Thea har en röst anpassad engelsk folkmusik, fullt jämförbar med Sandy Denny och Linda Thompson och ibland tänker jag på Chrissie Hynde, men låter arrangemangen ganska respektlöst ibland dra iväg in i elektriska orgier där tempot blir furiöst och nästan går överstyr. Kanske var det därför det två minuter långa frenetiska utbrottet "The wicked messenger" plötsligt avbryts när det svänger som mest?
   Men skivan börjar ganska osensationellt med titellåten men redan på "As I went out one morning", där gitarrerna väl närmast kan jämföras med Neil Young, är det elektriskt och rockigt med munspel. Sedan fortsätter det med underbart folkrockiga "I dreamed I saw St. Augustine" och jag hör ekot av Richard Thompson. Just den här låten startade hela det här projektet när Thea 2002 spelade in den för en skiva som följde med tidningen Uncut. "I pity the poor immigrant" har samma rötter i den engelska folkrockmusiken.
   "All along the watchtower" börjar akustiskt och rytmiskt men blir allt rockigare och "Drifter's escape" några låtar senare utvecklas till ett elektriskt monster och då är det uppenbart Jimi Hendrixs covers av låtarna som influerat mer än Dylans original.
   Men det är ju balansen och variationen i arrangemangen som gör Theas tolkningar av Dylan som gör hela albumet så njutbart och spännande att lyssna på. Pianoballaden "Dear landlord", förhållandevis akustiska "The ballad of Frankie Lee and Judas Priest" och "I am a lonesome hobo", träsksoundet i "Down along the cove" och den avslutande "I'll be your baby tonight" blir den betydelsefulla motvikten på detta rekommenderade album.


1. John Wesley Harding 2:54

2. As I Went Out One Morning 4:04

3. I Dreamed I Saw St. Augustine 4:45

4. All Along The Watchtower 3:09

5. The Ballad Of Frankie Lee And Judas Priest 4:27

6. Drifter's Escape 2:58

7. Dear Landlord 3:27

8. I Am A Lonesome Hobo 2:28

9. I Pity The Poor Immigrant 4:46

10. The Wicked Messenger 1:59

11. Down Along The Cove 3:55

12. I'll Be Your Baby Tonight 3:26

/ Håkan

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...

Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.