Blogginlägg

Tributes: Johan Johansson

Postad: 2014-04-16 09:36
Kategori: Tribute-skivor



"Världens bästa Johansson" (Commendante, 2011)
Johan Johansson är en rock- och visprofil på en legendarisk nivå. Redan på slutet av 70-talet gjorde han entré på musikscenen i punkgruppen KSMB och fortsatte under 80-talet i grupperna Strindbergs och John Lenin för att sedan uppträda som soloartist men också flyktig medlem i Diamond Dogs. Trots en magnifik artistkarriär är han nog ändå mest känd som producent till både kända artister som Lars Winnerbäck, Stefan Sundström och Kjell Höglund och några mindre profiler som figurerar på den här tributeplattan.

Genom en lång karriär och ett stort kontaktnät var det nog inte svårt att locka artister till den här tributeskivan som gavs ut i samband med Johan Johanssons 50-årsdag 2011. Jag kan inte påstå att jag har haft koll på Johans karriär genom åren. Såg Strindbergs en gång 1984 och duon De Missanpassade med Kajsa Grytt 1990 men hans repertoar, som jag upptäcker här är stor och bred, har faktiskt passerat utan större uppmärksamhet från min sida. Jag har missat en hel del.
   Därför känns den här skivan som en välkommen påminnelse om en intressant låtkatalog från när och fjärran. Johan var tidigt punkare och rockmusiker men står också med minst ett ben i singer/songwriter-genren via sina relationer med tidiga Lars Winnerbäck, Stefan Sundström och Kjell Höglund. Därför har det låtmässiga innehållet på den här skivan en stor variation där artisternas rötter har en minst sagt brokig bakgrund.
   Starka och stundtals provocerande trubadurtexter blandas med avskalat rena kärlekstexter och röjigt punkskrammel blandas med några otroligt fina arrangemang. Allt som allt har det blivit en mycket underhållande och intressant skiva med för mig överraskande många bra låtar. Och den musikaliska bredden på medverkande artister och grupper är stor.
   För mig okända gruppnamn som Strandvägen ("Känd" är punkig och tuff) och Åka Bil ("Ingenting" är gitarrbaserad pop) gör intressanta insatser men allra bäst är Staffan Hellstrands version av "Vatten" som från introt via arrangemanget går rakt in i hjärtat. Klingande gitarrer och typisk Hellstrand-pop.
   Även Fredrik af Trampes avskalade pianoballad "Spanska flamman" tillhör de definitiva topparna på skivan. Känsligt och vackert.
   Bidragen från Nomads, Stefan Sundström & Jonny Dun och Diamond Dogs förstärkta med Idde Schultz tillhör en helt annan gren av Johans musikaliska liv. Nomads bjuder på energipunk som en mix av Ebba Grön och Dag Vag. Dogs/Idde ger full intensitet i 1:49 och Stefan Sundströms sex minuter långa elektriska reggaeutbrott låter som tidig svensk progg.
   De båda Florence Valentin-kollegorna Love Antell/Jonny Calzone hade jag väntat mig mer av och Kajsa Grytts bidrag är vackert och avskalat men inte så melodiskt starkt.
   Då är Frans Haraldsens Thåström-eko i "Lust" och Karin Renbergs finstämda förvandling av "Dom älskar" mer minnesvärt.

Innehållet:
Sex noll två - Caj Karlsson/Johan Glössner
Känd - Strandvägen
Lust - Frans Haraldsen
Världens bästa dåliga exempel - Dan Viktor
Dom älskade - Karin Renberg
Ingenting - Åka Bil
Bombpartyt - Nomads
Vatten - Staffan Hellstrand
Spanska flamman - Fredrik Af Tampe
Respektfulla gatan - Diamond Dogs/Irma Schultz
Jag är sol - Love Antell/Jonny Calzone
Annons - Roger Karlsson
Karusellflickan - Sanna Carlstedt
Polsk zchlager - Stina Berge
Skit - Stefan Sundström & Jonny Dun
Min lilla svarta själ - Kajsa Grytt
Om du överhuvudtaget bryr dig - Kjell Höglund
Jag tror jag drunknar i kärleken till mig själv - Hjalmar Leissner

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (410)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (55)
Konserter (227)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (48)
Maxi12" (35)
Minns (113)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< April 2014 >>
Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30        

Uffe Ericson 5/04: The Searchers gjorde sin absolut sista live spelning den 31 mars i år och har n...

jeff christer 1/04: Har läst dina fina artikel om dom två sire skivorna , mycket bra . har båda p...

Björn Stein 18/03: Relaterat: Ian Dury hyllar sin hjälte under 3.33 på den fantastiska Sweet Gene V...

Tommy 18/03: Det har kanske inte med saken att göra, men jag vill påminna om Ian Dury&The Bl...

Janne 15/03: Van Morrisons No guru no metod no teacher gick inte hem, ser jag. Smaken är olik...

Bubbert 13/03: Vad har hon pysslat med sedan 1986/1987 ?...

Bubbert 2/03: Liten petitess, årtalet i bildtexten ska vara 2019, inte 2018....

Perre 1/03: Håkan, tack för den bästa runan som skrivits såhär dagarna efter...

Peter Lundmark 27/02: Saknad, men aldrig glömd....

Björn Stein 27/02: "Jag sitter ensam på min kammare och slåss med tomma ord Blickar tankfullt ut p...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.