Blogginlägg

“Demolition expert – rare acoustic demos”

Postad: 2011-11-12 09:15
Kategori: Skiv-recensioner



JIM FORD
Demolition expert – rare acoustic demos
(Bear Family)


På måndag släpps den här skivan som är ännu ett kapitel om arvet efter den amerikanske låtskrivaren och sångaren Jim Ford. En historia som inleddes 2006 när hans mer än legendariska skiva ”Harlan county” från 1969 gavs ut på nytt, med lika många bonusspår som originalet och under samlingsnamnet ”The sounds of our time”. En av 2000-talets starkaste återutgivningar alla kategorier.
   Framgången krävde en fortsättning och projektet med den profetiska titeln ”Point of no return” (Jim Ford avled nämligen innan skivan gavs ut) var ytterligare en lysande samling Ford-låtar som höll samma höga kvalité som den första.
   Den samlingen följdes av flera återutgivningar, nu i form av återskapande av ej utgivna album på skivbolagen Paramount och Capitol. Med låtar som i huvudsak figurerat på tidigare återutgivningar.
   Nu är vi framme vid kapitel fem i den tämligen framgångsrika följetongen med Jim Ford-material, ”Demolition expert – rare acoustic demos”. Fortfarande är det några låtar i repris men det är framförallt tidigare okända demolåtar inspelade under mer eller mindre ordnade förhållanden runt 1970. Riktigt när får vi aldrig veta ty dokumentationen kring inspelningarna saknas. Men vi kan räkna ut att det borde rimligtvis vara någon gång efter ”Harlan county”-skivan.
   Bakom titeln, som förklaras av att Ford var rivningsexpert under sin tid i den amerikanska armén i Tyskland, döljer sig 29 mer eller mindre avslutade inspelningar gjorda i Fords vardagsrum. Inte på egen hand, han omger sig här ofta av andra musiker och även andra kamrater som skrattar, stojar och stimmar och gör att Ford ibland avbryter framförandet, pratar, förklarar och häller upp en ny drink.
   Den här skivan är ofta mer intressant än alla återutgivningar. Skivan är en fantastisk inblick i Jim Fords liv som måhända vid tillfället var kaotiskt och många inspelningar doftar också party och irrationella känslor. Men här finns ju även ett fantastiskt rikt råmaterial av låtar och starka idéer som jag ofta uppfattar som oslipade diamanter.
   Dessutom är Ford som sångare anmärkningsvärt personlig, som en turbulent mix av Johnny Cash, Tony Joe White, soul och John Fogerty när han tämligen naturligt musikaliskt pendlar mellan country, soul och rock. Hans starka röst är ofta som en klippa fast han kanske är mer utpräglad som låtskrivare.

Som demoinspelningar är materialet inte alltid tekniskt perfekt, ibland distade och ofta slarviga, men materialet som här lyfts fram är närmast sensationellt starkt fastän flera covers har smugit sig in bland Fords egna låtar. Ford känner på låtar av Harlan Howard, Hank Williams, Roy Acuff, Dr Hook och Ray Price. Howards ”Heartaches by the numbers” är stark country med en tjej i kören men ibland blir det också mer prat och parodi än seriös sång just på coverlåtarna.
   Jag får ibland uppfattningen att Ford komponerar och skriver text medan han sjunger och spelar och det resulterar också i en sorts närhet och autentisk känsla. Allra bäst fungerar det på ”Three kinds of woman”, ”Too much man” (fyndig text!), den Dylan-influerade ”Jessie” med omfångsrik röst och hitrefräng, den röststarka ”Just cause I can” med kaos runt om, ”It’s just a picture show”, ”Out of scool, educated fools”, ”L.A. girl” och de båda versionerna av ”Looking over my shoulder (still right after all)”. Och givetvis titellåten, klassisk singer/songwriter-pop fast texten inte känns riktigt färdig.
   Projektsamordnaren L-P Anderson och återutgivningsproducenten Per Magnusson har gjort ett digert jobb i sammanställningen av den här skivan. De spontana demoinspelningarna saknar visserligen dokumentation men de musikaliska guldkornen är desto fler. Och det är en ynnest att få återvända till sedermera klassiker som ”Go through Sunday”, en 40 sekunder kort ”I’d be ahead if I could quit while I’m behind” och en extremt långsam ”Ju ju man” innan det ringer på telefonen och en knarkaffär görs upp… Det var innan Ford i april 2006 fick höra Dave Edmunds version och villigt erkänna att det var just så här han ville höra låten.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (382)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (10)
Jul (51)
Konserter (205)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Maxi12" (13)
Minns (102)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< November 2011 >>
Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30        

Siim 17/11: Tack Håkan för en alltid inspirerande artikel, gav mig också inspiration till at...

Olle Unenge 24/10: https://tommyhansson.wordpress.com/category/ciaron-bourke/...

Anders Thelin 7/10: Hej Håkan Tillhör också den exklusiva skara som har El Mirage i samlingen, inkö...

Bubbert 3/10: Bekantar mig precis med hans återföreningsskivor med Mudcrutch (2008 och 2016), ...

Wendyanne 14/09: Är ganska säker på att spelningen med King Kurt på Kolingsborg var på våren 1983...

stefan 13/09: Billy spelar bara på Marlboro Man och enligt mig så är den första versionen de g...

Janne Lennell 2/09: Lipstick.. och Have...är ju en fantastisk avslutning på första sidan...

Janne Lennell 2/09: The Vanjas (som jag såg förra året på Rosengrens) i all ära..men The Magnettes s...

Bubbert 26/08: Wow, Caroline Giertz från TV7:s flummiga spökprogram!...

Anders 24/08: Är det månne Motors som ligger på parkettgolvet?...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.