Blogginlägg

”Weddings or funerals”

Postad: 2010-10-24 19:48
Kategori: Skiv-recensioner

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 22/10 2010.

JIM HANFT
Weddings or funerals
(Veranda/Bonnier Amigo)


Man har kallat det folkrock och dragit paralleller med Bob Dylan. Själv tycker jag, i brist på en bättre eller mer precis beskrivning, att Los Angeles-bon Jim Hanft gör pop på sitt livs andra album. Pop som i personliga sånger och intressanta arrangemang.
   Men jag kunde lika gärna placera ”Weddings or funerals” i singer/songwriter-facket eller i det mycket sympatiska americana-soundet. Speciellt när det svenska ihopplockade kompet visar sig på styva linan utan att ha några ambitioner att spela över eller dränka Hanfts kvalitativa sånger.
   Hanft har en kort och intensiv karriär bakom sig. Har turnerat flitigt i USA som trubadur, skivan han gjorde 2008, ”Backyard waltz”, var bara ett litet steg framåt och de största framgångarna har hans bidrag till tv-serier och independentfilmer som ”The mother of invention” och ”Peach plum pear” fått.
   Nu har Hanft landat i Sverige och nya skivan är inspelad här med den svenske producenten Lasse Mårtén, känd från skivor med Peter, Bjorn & John, Lykke Li och Shout Out Louds, som ledsagare. Tillsammans med det svenska kompet, Rikard Lidhamn, bas, Magnus Olsson, trummor, och den månginstrumentale Anders Pettersson, fungerar Hanft och hans låtar alldeles perfekt.
   Dessutom har Hanft den amerikanska sångerskan Samantha Yonnack bakom och bredvid sig på skivan. Som i allmänhet ger soundet liv och variation och i synnerhet har de på en låt, ”Shipwreck”, skapat en fantastisk duett med darrande dramatik i arrangemanget.
   Hanft uppfinner inget nytt på sin nya skiva, däremot är det en imponerande bredd på låtarna han har skrivit som sedan framförs på ett oväntat moget och rutinerat sätt. Han sjunger exempelvis starkt utan att ha någon personlig stämma men när bandet sedan målar arrangemangen med regnbågens alla färger, ofta med hjälp av Anders Petterssons banjo, piano och pedal steel, lyser skivan stark.
   Hanfts karriär befinner sig fortfarande i startblocken men när jag lyssnar på ”Weddings or funerals” är jag övertygad om att han har kommit för att stanna. Det är till och med så att jag i vissa låtar kan dra paralleller med vår egen Per Gessle. Inte kommersiellt kanske men i vissa låtar, ”By the stream”, ”Protocol” och ”The devil has no manners”, tycker jag mig höra ett eko av 80-talets lågmälda Gessle och när Samantha Yonnack fyller i hör jag skuggan av Marie Fredriksson.
   ”Weddings or funerals” är känslig och intressant pop. Och det är ingen överraskning att Hanft just nu turnerar i Sverige med gamle Jayhawks-medlemmen Mark Olson. Som i morgon, av en ren händelse, kommer till Örebro och Clarion Hotel.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (388)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (53)
Konserter (211)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (45)
Maxi12" (19)
Minns (102)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Oktober 2010 >>
Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31

Bubbert 19/01: Jag är ingen expert på dessa artister, men är tämligen säker på att det inte var...

Peter 19/01: Den finns på Spotify + "Country File" (1994)....

jeff christer 14/01: Finns en CD på tradera 40 Kr....

Albin 5/01: Hej Håkan. Kan jag använda en av dessa bilder i en liten artikel på en blogg om ...

Andreas Dahlbäck 22/12: Rolig anekdot: Det var min pappa Erik Kapten Dahlbäck som gav Mats smeknamnet Ma...

Conny Gåård 20/12: Du skriver att Clapton hade planer på att lägga av karriären 1971, Nu ska han sp...

Bosse Erikson 12/12: Kvällen i konserthuset var 1975, kvällen före såg jag Springsteens berömda speln...

Dan Fahrman 9/12: Tack Per Magnusson. Weather report har bara spelat en gång och det var i Konsert...

Peter 8/12: Du har kort nämnt Lundells live "Natten hade varit mild & öm". Tycker den spegla...

Perre 8/12: Ja det märkliga var att när stället skulle stänga så skulle SVT göra ett reporta...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.