Blogginlägg

Glad Grossman-gala

Postad: 2009-08-14 07:54
Kategori: 70-talskonserter



Amerikanen Grossman, känd som avancerad bottleneckgitarrist, ensam på scen. Albumet "Hot dog" var aktuellt.

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 7/10 1972.

STEFAN GROSSMAN
Konserthuset, Örebro 5 oktober 1972


Det var en sprudlande glad Stefan Grossman som gästade Konserthuset i Örebro på torsdagskvällen. Hela showen var fylld med ironi och tokiga infall. Han berättade med sin accentfyllda amerikanska om sitt liv och leverne mellan sångerna.
   Som gitarrist tillhör han världstoppen men har aldrig riktigt upptäckts av den stora publiken. Och bra är väl det. Nu får han istället jobba långt från all publicitet, och vad det kan innebära.
   Med sina två gitarrer och sitt goda humör lyckades han fängsla publiken med sin repertoar som var minst sagt varierad. Allt från djup personlig blues till uppsluppen rag-time. Han kunde få sin gitarr att låta som snart sagt vilket annat instrument som helst. Honky-tonk-piano, trummor och även trumpet om än i stilistisk form. Han kunde även få gitarren att låta som gitarr och mandolin på samma gång. Även en gitarrinstruktör hade säkert höjt på ögonbrynen inför Grossmans föreställning.
   Även om det fanns bluesrötter i det mesta Grossman gjorde på scen så överskuggades det i de gedigna genomarbetade arrangemangen.
   Behärskar man det engelska språket till fullo kunde man också få ut mycket av Stefans texter som var utförligt berättade upplevelser från hans förflutna. Han tog också tid på sig att berätta om och kring de olika melodierna på ett sätt som fick låtarna att vävas ihop med varandra. Det skapade en större publikkontakt och glädjen blev därför ömsesidig.

Trolig setlist:
- Medley:
Wake Up Mama
Kokomo Blues
Blues On The Run
- Soldier's March
- Little Sally Walker
- Lena Anne
- Richland Woman Blues
- West Coast Blues
- Danish Drone
- New Stoned Pony Blues
- Medley:
Hot Dogs
Cincinnatti Flow Rag
New York City Rag
- Satisfied And Tickled Too
- Mississippi Blues Number Two
- Roll And Tumble Blues
- High Society
- All My Friends Are Gone
- Tribute To Big Bill Broonzy
- Teddy Roosevelt
- Dallas Rag
- Candyman
- River Of Jordan
- Mates
- Whistlin' Blues
- Powder Rag
- Make Believe Blues
- Medley:
Vestapol
That's No Way To Get Along

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (396)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (53)
Konserter (216)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (45)
Maxi12" (35)
Minns (105)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Augusti 2009 >>
Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
31            

Tommy Näzell 17/08: Tack för att du lagt upp detta Håkan. Det återkallar sköna minnen, vi var några ...

Per Magnusson 12/08: Hej Håkan, det skall bli spännande att följa din topplista gällande det bästa fr...

Tuffe Tom 24/07: Hej Håkan! Håller med om att Damn...kan vara höjdpunkten ihop med Hard Promis...

Mikael 18/06: Jag är helt enig med dig. Detta är Springsteens masterpiece! Helt oöverträffad i...

Lise-Lotte Andersson 12/06: Hej, Var på Bristol i Södertälje och såg Steve Gibbons kommer inte ihåg vilket ...

Bubbert 17/05: Det stämmer väl inte riktigt att Neil Young skrev den mycket personliga sången ”...

Mikael 7/05: Jag tycker nog du underskattar albumet "George Harrison", som jag tycker är ett ...

Jesper Larsson 27/04: Bra recension. Den konserten skulle man ha varit på! Briljant band som jag aldri...

Mikael Löwengren 26/04: "Det vi aldrig skulle få" var ursprungligen tänkt till bonus-CD:n på den norska ...

Marcus Wensby 18/04: Denna platta (som jag själv kallar "Den blå stolen") är ju helt fantastisk! Gil...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.