Blogginlägg

Konserten blev som en resa

TULLAMORE BROTHERS
East West Sushi, Örebro 27 oktober 2017
Konsertlängd: 22:01-23:30 (89 min)
Min placering: Sittande ca 5 m från scen

I fredagskväll var det dags för lite irländsk folkmusik på sushirestaurangen inför en intresserad och koncentrerad publik. Och visst satt det ett avlägset eko av irländskt sound i väggarna sedan kanadensaren Johnny McCuaigh med sin säckpipa drog fram som en stormvind på avslutningskvällen på förra årets Live at Heart på samma plats. Ett minne som nu Tullamore-bröderna, med Kajsa Zetterlund på sedvanligt skickligt spelad fiol, bokstavligen väckte till liv under sina så gott som 90 minuter på scen.
   Det är alltid med ett gott humör i bagaget som det här genuint skickliga och snart 30 år gamla folkmusikbandet går upp på scen. Fredagskvällens konsert var inget undantag när bandet med en uppdaterad repertoar framförde flera nya gamla låtar. I sin iver att bjuda på nyheter hade de också på förhand strukit gamla favoriter vilket fick publiken i ett fall ("The shores of Botany Bay"") att protestera och högljutt kräva låten på konserten. En låt som därför av naturliga skäl saknas på bifogad setlist (se nedan) där instrumentala reels, jigs och "riktiga" låtar blandades.
   Spontana inslag är mer regel än undantag på Tullamore Brothers konserter, inte minst utvecklas ofta mellansnacken till underbart oplanerade men också underhållande skämt. Det är främst ur munnen på Thomas Gustavsson, när han inte spelar en handfull olika flöjter och två små dragspel (eller "skithus" som det brukar heta i det här sammanhanget), som det ofta kom både grodor och oväntat skruvade roligheter som höjde stämningen i både lokalen och på scen. Och den positiva andan påverkade givetvis till ännu mer publikfriande musik.
   Repertoaren var som en resa. Som tog oss till både Donegal, Belfast och även Liverpool och när repertoaren mot slutet hamnade i "Whiskey in the jar" var både konserten och låtvalet en succé.


/ Håkan

Fredrik Henriksson 21/01: Hej! Elton John var i Stockholm 1970. Min farmor hämtade honom på Arlanda...

Per-Ove 18/01: Någon som vet vilka år under 80-talet som Elton John Spelade i Stockholm/issta...

Mats Jarl 13/01: Nej, Clapton spelade bara med Bluesbreakers i England. John Mayall's första tur...

Björn Stein 12/01: Bente från 3 september 1975. Skär genom märg och ben 45 år senare...vilken v...

Jan Arne Martin Lennell 6/01: Ha, ha! Skrev nyss en kommentar på detta inlägg bl a om att albumet ej gick at...

Jan Arne Martin Lennell 6/01: Sitter och surfar på din sida. Denna har jag helt missat. Måste tyvärr erkän...

Peter Lundmark 5/01: God fortsättning på det nya året. Har följt din sida sedan starten och den h...

Per Theander 2/01: Hej! Kul att du nämner Tim Hardins absoluta mästerverk "Suite for Susan Moore...

Björn 1/01: Tack Håkan, för ännu ett år av underhållande, lärande och berörande läsn...

Hakan Nystrom 1/01: Otroligt tråkigt att höra !! Jag har alla hans plattor och hade länge hoppats...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.