Blogginlägg från 2012-11-16

Singlar#74: Dusty Springfield

Postad: 2012-11-16 07:55
Kategori: SINGLAR 100-1


DUSTY SPRINGFIELD: Goin’ back (Philips, 1966)

SOM LÅT BETRAKTAD ÄR "GOIN' BACK" en femstjärnig klassiker på en femgradig skala. Och den här fantastiska låten blev inte mindre bra när oslagbara Dusty Springfield fick ta hand om tolkningen. Dustys 60-tal är anmärkningsvärt, hennes versioner av ofta amerikanska original hade extraordinära kvalitéer. Hon gjorde Bacharach-David-låtar, exempelvis "Wishin' and hopin'" och "I just don't know what to do with myself", till sina egna och hennes Goffin-King-låtar, "Some of your lovin'" och dagens låt gick också till historien.
   Dusty var dock inte den artist som släppte den första versionen av Gerry Goffins och Carole Kings låt. Det gjorde däremot den amerikanska sångerskan Goldie (från the Gingerbreads och sedan mer känd som rocksångerskan Genya Ravan) som i februari 1966 släppte "Going back" (som den stavades då) i England på Immediate-etiketten. Men inget kommersiellt hände innan den hamnade i Dusty Springfields mun 15 juni 1966 när låten spelades in i Philips Studios i London.
   Från 23 november 1963 fram till "Goin' back", som släpptes 1 juli 1966, hade Dusty radat upp hits i stora mängder, sammanlagt nio singlar på Englandslistan, och den här singeln skulle följa upp Dustys första listetta "You don't have to say you love me", en i högsta grad dramatisk låt, som hade ett italienskt original.
   Den här gången tog producenten Johnny Frantz (ingen credit på etiketten) det oförutsägbara beslutet att tona ned Dustys ofta dramatiska sång och även Peter Knights arrangemang var i sammanhanget övervägande dämpat med undantag av en halvminutssekvens i mitten på låten när stråkar och blås tar fart. Men Dusty följer inte med upp i de svindlande höjderna utan befinner sig nära det enkla och sparsmakade pianot låten igenom. Inte ens i låtens final höjer Dusty rösten och hon avslutar låten accapella med "catch me if you can, I'm goin' back" innan pianot tonar ut. En imponerande final på en imponerande låt.
   "Goin' back" med Dusty nådde en 10:e-plats i slutet på juli 1966 men låten hade inte gjort sitt i varken listsammanhang eller med andra artrister. Redan drygt ett år senare skulle låten dyka upp på en överraskande singel med The Byrds. David Crosby, då medlem i den gruppen, hävdade att det bara var av kommersiella skäl gruppen hade spelat in låten och stridigheter inom gruppen i samband med det ledde till att Crosby fick sparken, Ironiskt nog nådde Byrds singel inte högre än en väldigt blygsam 89:e-plats i USA och floppade naturligtvis helt i England.

LÅTSKRIVARPARET GERRY GOFFION och Carole King, som var gifta mellan 1959 och 1968, skrev under 60-talet en mängd låtar tillsammans, de flesta hits åt andra artister. Innan Carole King, efter skilsmässan, återupptog sin insomnade sångkarriär. Och på första soloalbumet, "Writer" (1970), spelade Carole in sin egen version av "Goin' back".
   En annan betydelsefull cover av "Goin' back" gjorde Nils Lofgren på sin första soloskiva 1975. Och den fanns också med på Lofgrens konserter. Jag minns fortfarande ögonblicket när Nils Lofgren på en konsert 1976 satte sig bakom pianot och framförde låten så oerhört vackert.
   Även Phil Collins lyckades stava "fel" när han förra hösten gav ut låten och döpte sin coverskiva till "Going back". Men han lyckades göra en fullt godkänd tolkning av ”Going back”, med svart kör, himmelska stråkar och klassiskt Phil Collins-arrangemang.
   B-sidan är mer typisk den dramatiska lite svulstiga Dusty Springfield. Men vad som inte är typiskt är att Dusty själv har varit med och skrivit låten tillsammans med körsångerskorna Madeline Bell och Lesley Duncan. Bell, som inledde sin solokarriär redan 1963, gav ut sin egen version av låten på singel 1967. Nyligen avlidna Duncan sjöng bakom Dusty på 60-talet men hade även en solokarriär från 1963 när hon gav ut singlar innan hon 1969 gav ut sitt första album och slog igenom 1971 med "Sing children sing".

Video med "Goin' back":


B-sidan "I'm gonna leave you"


/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (389)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (53)
Konserter (212)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (45)
Maxi12" (22)
Minns (102)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< November 2012 >>
Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30    

Rolf Johansson 9/02: Hej Håkan. Steve Gibbons hade/har en stor skara beundrare på Gotland, och vi var...

Mikael Löwengren 5/02: En intressant grej i sammanhanget är att denna maxi släpptes i dels olika vinylv...

Peter Jönsson 3/02: Hej Håkan, Alltid trevligt med topplistor; vi har iallafall en gemensam att f...

Mikael Löwengren 24/01: Lite kuriosa för den intresserade: Tillkomsten av "Natten hade varit mild och ö...

Olof Schön 24/01: Hej! Delar din åsikt om skivan, bra skrivet! Dock saknar man väl ett omnämnande...

Mikael Löwengren 24/01: "Under ett anfall av övermod spelades en promotionsingel för utlandet in. Oturli...

Bubbert 19/01: Jag är ingen expert på dessa artister, men är tämligen säker på att det inte var...

Peter 19/01: Den finns på Spotify + "Country File" (1994)....

jeff christer 14/01: Finns en CD på tradera 40 Kr....

Albin 5/01: Hej Håkan. Kan jag använda en av dessa bilder i en liten artikel på en blogg om ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.