Blogginlägg från 2009-09-15

Jim Carroll (1949-2009)

Jim Carrolls mest kända skiva, ”Catholic boy” (1980), innehöll den helt oförglömliga ”People who died” där han suggestivt och intensivt räknade upp alla sina vänner som genom åren hade dött.
   Så här börjar texten:
   Teddy sniffing glue, he was 12 years old
   Fell from the roof on East Two-nine
   Cathy was 11 when she pulled the plug
   On 26 reds and a bottle of wine
   Bobby got leukemia, 14 years old
   He looked like 65 when he died
   He was a friend of mine

   Those are people who died, died
   They were all my friends, and they died

Nu lever inte längre Carroll heller och jag letar förgäves efter någon av hans skivor som bör stå insorterade mellan Paul Carrack och Carlene Carter i skivhyllan.
   Jag äger med andra ord inga Jim Carroll-skivor men jag älskade verkligen alla 5:07 av ”People who died”. Som en yngre Lou Reed berättade Carroll om det klassiska rocklivet i New York. Carrolls privata liv och hans färgstarka bakgrund kryddade naturligtvis historien bakom hans once in a lifetime-hit. Han var basketball-spelare, skrev poesi och började med droger. Det var givetvis en fascinerande kombination.
   Ändå kom jag mig aldrig för att skaffa ”Catholic boy”. Uppföljaren ”Dry dreams” (1982) kom säkert också i min väg men har ändå inte fastnat i mitt minne alls.
   Jim Carroll dog av en hjärtattack i fredags 11 september.

/ Håkan

Janne Lennell 3/06: Avundsjuk på att du har Kjells album...vill ha :)..men grattis till dig!...

Peter 31/05: Nu var det väl så att Tony Bourge var gitarrist och Phillips var trumslagare? ...

Johan S 13/05: Det här blir en resa i min smak! Underbart! Har lyssnat på Linda otroligt myc...

Björn 11/05: There are 2 Kinds of Men in This World…Those who have a crush on Linda Ronstad...

Björn 11/05: Tack för den, som Magnus brukade säga efter avslutad låt. Ett nöje att få t...

Niclas 4/05: Hej Håkan, Farsan visade mig Pugh på tidigt 2000-tal då var jag blott en ...

Björn 3/04: Lite räknefel, det är självklart 40 år mellan 1980 och 2020, inte bara Billy...

Björn 3/04: Blir både glad och sorgsen, när jag läser #11. Magnus, saknad men aldrig glö...

Jan Lennell 30/03: John Hiatt! En klar favorit. Tycker albumet "Warming up to the ice age" håller ...

Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.