Blogginlägg från 2009-09-10

Tributes: Tom Waits

"Step right up" (Manifesto/Caroline, 1995)
Övervägande amerikanska artister tolkar tidiga Tom Waits-låtar. Några medverkande artister uttalar sig positivt om Waits men i övrigt är samlingen inte så mycket hyllning. Det är mer udda, personliga tolkningar av huvudsakligen mindre känt material som är utgiven på ett mindre skivbolag och produktionen är stundtals lågbudget.

Det här är ingen lättlyssnad affär. Tom Waits-material är som alltid tålamodskrävande och här handlar det om hans allra tidigaste låtar som väldigt få har hört. ”You can’t unring a bell”, från filmen ”One from the heart”, från 1982 är nyaste låten och övriga låtar är äldre och genomgående hämtade från Waits sju Asylum-skivor. Har man, som undertecknad, dessutom haft ett komplicerat förhållande till Waits genom alla tider, möjligen med undantag för Eagles-cover-låten ”Ol’ 55” 1974, är den här avancerade coverskivan i snårigaste laget.
   Förutom just ”Ol’ 55” (som för övrigt i original är första låt på Waits debutskiva ”Closing time”), som Dave Alvin gör en förtjusande akustisk version av här, är det bara ”Jersey girl” jag känner igen sedan tidigare. Här görs den av Pale Saints med en viskande tjejröst. Ingen hit direkt.
   I många delar är den här skivan ren och skär poesi då flera artister, Magnapop, Violent Femmes och The Wedding Present, ägnar sig åt högläsning av Waits ofta komplicerade texter. Och färgstarke Jeffrey Lee Pierce går givetvis ett steg längre, han gör närmast rap av ”Pasties and g-string”.
   En av samlingens två tidigare utgivna spår framförs av Tim Buckley. En av skivans bästa stunder. Han spelade in Waits ”Martha” 1973 och gav ut låten på sitt album ”Sefronia”. En intressant och känslomässigt stark version. 10.000 Maniacs-bidraget gavs ursprungligen ut som b-sida på kassett-singeln ”Candy everybody wants”.
   ”Step right up” innehåller musikaliskt allt från hårdrock, ettrigt distad gitarr, vemodig melankoli, cool sång, industrirock, hes röst, australisk rock och en klockren tjejröst.

Skivans innehåll:
1. Old Shoes - Drugstore
2. Mockin’ Bird - Tindersticks
3. Better off Without a Wife - Pete Shelley
4. Red Shoes by the Drugstore - The Wedding Present
5. Step Right Up - Violent Femmes
6. Downtown - Alex Chilton
7. Big Joe and Phantom 309 - Archers of Loaf
8. You Can’t Unring a Bell - These Immortal Souls
9. Pasties and a G-String - Jeffrey Lee Pierce
10. Christmas Card from a Hooker in Minneapolis - Magnapop
11. Ol’ 55 - Dave Alvin
12. Jersey Girl - Pale Saints
13. Martha - Tim Buckley
14. Ruby’s Arms - Frente!   
15. I Hope That I Don’t Fall in Love with You - 10,000 Maniacs

/ Håkan

Silja 13/02: Lokalhistoria är kraftigt underskattat. Mera sånt!...

Silja 13/02: Kul!...

Silja 10/02: Det var värst! Imponerande berättelse om all musik som du har fått uppleva i ...

Johan S 9/02: Det var inte illa! Ett helt liv i musikens tjänst! Bra jobbat Håkan!...

Christer 8/02: En sån där konsert som jag ångrar att jag inte gick in på, speciellt efter j...

Rikard Bengtsson 22/01: Dubbelgura-bilden är ju från Domino 1978. Den sista bilden på Lowe kan vara f...

Björn 24/12: Små marginaler, men den här är i topp år 2000 med The United States Air Forc...

Björn 23/12: Merry Jul o Gott Nytt År, tack för ännu ett år med ypperlig journalistik och...

Claus Stenhøj 24/10: "Bucket T" endast i Sverige? Se her: https://www.discogs.com/release/3904137-Th...

Claus Stenhøj 24/10: Mycket fin genomgang. Men du er lite hård ved The Troggs, som visseligen var et...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.